Läs senare

”Någon skrev hora på mitt skåp”

KulturSkolor måste bli bättre på att agera när elever blir utsatta för sexuella trakasserier. Det tycker gymnasieeleven Lina Rask, som medverkar i antologin Me too – så går vi vidare.

av Per Bengtsson
09 Feb 2018
09 Feb 2018
Lina Rask går naturvetarprogrammet på Falu frigymnasium. Foto: Jonas Stentäpp

Parallellt med studierna på naturvetarprogrammet på Falu frigymnasium driver 18-åriga Lina Rask en blogg som lockar hundratusentals läsare varje vecka. Hon har också gjort sig känd i sociala medier via ett Instagramkonto om den norska tv-serien Skam och gett ut en bok om sin egen tonårstid. Titeln är Känn ingen skam.

Ett av kapitlen i boken beskriver hon själv som en metoo-berättelse. Det är den texten som nu återpublicerats i en förkortad version i den nya antologin, där även kända politiker, tv-personligheter och konstnärer bidrar.

Händelsen utspelar sig 2014 när Lina Rask besöker en musikfestival med kompisgänget. I trängseln framför scenen tappar hon bort vännerna och kläms mellan okända kroppar. När paniken stiger griper plötsligt någon tag i hennes hand och Lina Rask tror att hon ska bli räddad. Men i stället dras hon tätt intill en äldre man som börjar tafsa. Alla runt omkring är helt koncentrerade på artisterna och ingen hör hennes rop på hjälp. Till slut lyckas hon fly, men det visar sig att mannen förföljer henne.
– Jag skämdes den första tiden efteråt och vågade inte prata om det. Jag låtsades som att allt var som vanligt men inom mig var det bara ett stort kaos. I flera år undvek jag folkmassor eftersom jag var rädd att det skulle hända igen, säger hon.

Me too – så går vi vidare.

Att skriva om det var tufft. Samtidigt kände Lina Rask att hon bearbetade upplevelsen och kunde lägga det jobbigaste bakom sig när texten var klar.
– Något år efter den där konserten började media rapportera om övergrepp på festivaler. Då förstod jag att jag inte var ensam. Jag ville berätta om det här för att jag vet att många andra varit med om samma sak.

I den självbiografiska boken Känn ingen skam finns flera kapitel om sexuella kränkningar som Lina Rask var med om på högstadiet.
– En dag när jag kom till skolan hade någon skrivit ”hora” på mitt skåp. Jag visste till 99 procent vem det var, men hade inga bevis. En annan gång startade någon en anonym tråd på ett forum där folk skrev grova och nedvärderande saker om mig. Jag pratade öppet om det här redan innan #metoo drog i gång. För mig var det självklart att tacka ja när jag fick erbjudande om att vara med i antologin. Eftersom jag själv varit utsatt tycker jag att det är en jätteviktig fråga, säger hon.

Men i skolan har det varit ganska tyst. Det är mest i korridorerna man pratar om det, säger Lina Rask. På lektionerna har ämnet bara berörts när klassen summerade förra årets största nyhetshändelser på samhällskunskapen. Då fick eleverna diskutera varför metoo blev en så stor grej.

Lina Rask hoppas nu att skolornas syn på sexuella trakasserier påverkas så att fler vågar ta tag i problemen när de uppstår.
– Om en elev berättar att den blivit utsatt måste skolan ta det på allvar och stötta eleven. Finns det ett namn på den som ligger bakom trakasserierna så har skolan ett ansvar att reda ut vad som hänt och agera. Till exempel genom att göra en polisanmälan eller stänga av. Det är inte den som är utsatt som ska behöva lämna skolan utan den som utsatt andra som inte ska vistas där.

ur Lärarförbundets Magasin