Läs senare

Ministern öppnar för ämnesbetyg

Central rättning av prov och ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Gamla IB-eleven Aida Hadzialic hämtar inspiration från sin egen gymnasietid när hon utformar politiken.

22 Okt 2015
Ministern öppnar för ämnesbetyg
Foto: Christopher Hunt

– Jag är faktiskt inte främmande för att införa ämnesbetyg i gymnasieskolan. Då skulle eleverna slippa den stress som det innebär att ha så många kursmoment, säger Aida Hadzialic (S), gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Ser du några andra fördelar?

– Det ger lärarna förutsättningar att planera en mer sammanhängande undervisning och eleverna får fördjupa sina kunskaper under en längre tid. Det säger jag av egen erfarenhet eftersom jag gick på IB där man har ämnesbetyg.

Vad talar emot en ny betygsreform?

– Vi har lovat att inte stöpa om skolan igen under den här mandatperioden eftersom många lärare efterfrågat arbetsro. Samtidigt får det inte bli helt status quo i fyra år.

Så det kan hända saker i den frågan?

– Jag tittar på det just nu och ska återkomma. Jag ser behovet av en förändring.

Det är budgettider och Aida Hadzialic varvar presskonferenser och utspel med besök i skolverkligheten. Men den här eftermiddagen är hon på plats i sitt spatiösa arbetsrum på utbildningsdepartementet i centrala Stockholm.

Ett år har gått sedan hon utsågs till minister och delvis har det varit uppförsbacke. Majoriteten i riksdagens utbildningsutskott har gjort klart att den tänker stoppa två av Socialdemokraternas viktigaste reformer för gymnasiet. S-löftet om att alla program ska ge högskolebehörighet verkar landa i en halvmesyr där eleverna ändå kan välja bort de behörighetsgivande kurserna. Och någon skolplikt i gymnasiet blir det knappast tal om.

Det kommer att krävas kompromisser, medger Aida Hadzialic.

– Jag inser ju hur det parlamentariska läget är och tänker inte banka huvudet i väggen och tro att jag kommer att bryta igenom.

Om ni inte kan förlänga skolplikten, vad ska ni göra åt avhoppen i gymnasiet?

– Oj, det krävs många saker. Men en sak är att höja moralen hos lärarna så att de kan ta sig an uppgiften att undervisa med ny energi. Det gör vi genom att höja lönerna och ge dem förutsättningar att göra ett bra jobb.

Bättre förutsättningar. Vad handlar det om?

– Vi håller på att se över hur den administrativa bördan för lärarna
kan minskas, till exempel genom att delar av de nationella proven digitali­seras och rättas centralt. Det arbetet
är igång.

Som lokalpolitiker föreslog du att lärarna i Halmstad skulle få hjälp av lärarsekreterare. Är det ett förslag du tänker lyfta till rikspolitiken?

– Nej, jag har inte väckt den frågan i regeringen. Men om kommunerna vill införa detta så kan det finnas resurser eftersom vi tillför pengar för traineetjänster.

Många elever behöver särskilt stöd för att ta sig genom gymnasiet. Men regeringens satsningar på specialpedagogik är helt inriktade på grundskolan. Hur kommer det sig?

– Vi fokuserar på de tidiga åldrarna för att vända en trend där stödet har satts in för sent. Förhoppningen är att fler ska klara sig bättre genom hela skolan om de får en god grund.

Men årskullarna som går gymnasiet i dag. Ska det bli en förlorad generation?

– Jag är övertygad om att vi gör rätt som lägger fokus på de tidiga åldrarna. Men vi satsar också extra resurser på de skolor som har det tuffast, bland annat gymnasieskolor. Dessutom tittar Gymnasieutredningen på hur stödsystemet i gymnasiet kan bli bättre.

Nyligen meddelade du att yrkes­lärarna på sikt ska omfattas av samma krav på legitimation som övriga lärare. Den ambitionen hade även förra regeringen. Vad är nytt med ert löfte?

– Vi skriver in det i budgetpropositionen och skjuter till mer pengar för yrkeslärare som vill gå ned i arbetstid för att läsa in en behörighet.

Det finns redan ett sådant statsbidrag och det utnyttjas väldigt dåligt. Hur ska ni få upp deltagandet?

– Genom att vi nu står för hela finansieringen i stället för att dela ansvaret med huvudmännen. Bara det att vi skriver in vår viljeinriktning när det gäller legitimationskravet är en signal till huvudmännen att fullfölja den här reformen.

I budgeten står bara att ni har för avsikt att återkomma i frågan. Det står varken att ni vill införa ett legitimationskrav eller när det ska ske. Hur sätter det press på huvudmännen? 

– Det är mitt mål att yrkeslärarna ska in i legitimationsreformen. Men vi ser utmaningarna och är ödmjuka inför det. Ambitionen kvarstår dock under mandatperioden.

Aida Hadzialic

Jobb Gymnasie- och kunskapslyftsminister
Ålder 28 år
Familj Pojkvän och föräldrar
Bor I Stockholm och Halmstad
Dold talang Spelar akustisk gitarr och piano

Läraren som har gymnasieministerns öra

Anders Hübel är lärare på Sannarpsgymnasiet i Halmstad. Han undervisade Aida Hadzialic när hon gick på skolans IB-program.

– Aida var oerhört vetgirig och kom in med förkunskaper och en intellektuell mognad som var häpnadsväckande, minns Anders Hübel.

Det låter som en idealelev. Hade hon inga svagheter?

– Nej, går man ut med så pass bra betyg som hon gjorde så tycker jag inte man kan tala om svagheter.

Händer det att hon konsulterar dig i skolfrågor?

– Ja, hon träffar mig och några andra kollegor här på skolan ibland.

Har du några hjärtefrågor som du brukar trycka på?

– Att värna den klassiska bildningen. Sedan tycker jag att dagens subjektiva betygs­system är värdelöst. Ett digitaliserat och centralt rättat examensprov borde införas. Där kan IB vara en förebild.

ur Lärarförbundets Magasin