Läs senare

Med sikte på framtiden

ReportageUtan chans att hinna gå gymnasiet är det lätt att tappa motivationen. I Eskilstuna får nyanlända 19-åringar ett extra år med fokus på svensk arbetsmarknad och utbildning.

28 Okt 2016

Foto: Per Groth
Inte långt från S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna hittar man två av kommunens största arbetsplatser. En dryg halvmil norrut ligger Volvo Construction och lika långt söderut H&M:s lager.

Här kommer med stor sannolikhet några av de 19-åringar som just nu går en särskild inriktning på skolans språkintroduktionsprogram att arbeta framöver. Men det vet de inte än.

Den här höstdagen en bit in på terminen är det svenska som gäller och eleverna sätter sig i sina bokcirkelsgrupper för att diskutera den lättlästa versionen av Sara Lövestams Bedragaren.

Foto: Per Groth

– Hon gillar att lura människor. Hon ljuger om allt, även om sitt namn. Jag tror egentligen att hon är smart men att hon inte vill arbeta. Vad tror ni? frågar Simon Hallak som till dagens lektion har haft i uppgift att beskriva personerna i boken.

Evelyn Denesfay är lärare i bland annat svenska som andraspråk och historia på S:t Eskils gymnasium och initiativtagare till den särskilda inriktningen för 19-åringarna. Hon tycker att boksamtal passar utmärkt i svenskundervisningen för de nyanlända eleverna.

– Många är vana vid att memorera och kopiera, det är så undervisningen ser ut i deras hemländer. Här måste de reflektera, föra resonemang och träna sig i att vara kritiskt granskande, säger hon.

Under de senaste tre åren har det kommit 275 nyanlända ungdomar mellan 16 och 18 år till Eskilstuna. Oavsett vilken skolbakgrund de har är det få som hinner bli behöriga för att söka in på ett nationellt program på gymnasiet innan de fyller 19 år. Siffror för hela landet visar att det bara är cirka nio procent som når dit.

– När de inser att de inte kommer att kunna gå ungdomsgymnasiet tror de att det är kört. De tror att de aldrig kommer att kunna skaffa en utbildning och många förlorar motivationen, säger Evelyn Denesfay.

En orsak till att eleverna tappar sugen är att de inte känner till att det finns andra vägar till jobb och utbildning i Sverige. I många andra utbildningssystem är ungdomsgymnasiet den enda vägen till vidare utbildning. Det var när Evelyn Denesfay förstod att mycket handlade om brist på information som hon kom på idén att samla alla 19-åringar som går språkintroduktionsprogrammet och, utöver deras ordinarie undervisning, ge dem ett nytt ämne, Amo, arbetsmarknads- och samhällsorientering.

Sundström Foto: Per Groth

Förra läsårets pilotprojekt på S:t Eskil föll väl ut och eleverna lyckades ta fler gymnasiebetyg än väntat. Nu har kommunen bestämt att permanenta verksamheten, som sedan terminsstarten finns på alla gymnasieskolor i Eskilstuna. I år är de 54 elever på S:t Eskil, uppdelade i tre klasser. De övriga två skolorna har 30 elever var.

Tanken är att eleverna, under ett år, får en grundlig introduktion till det svenska samhället och vilka vägar till utbildning och arbete det finns även för dem som inte gått ungdomsgymnasiet. Dessutom får de mängder med svenska under året. En vecka innehåller nio timmar svenska och drygt fyra timmar Amo. Därutöver försöker eleverna ta så många vanliga gymnasiebetyg de hinner och mäktar med.

– Många av våra elever har högt satta mål, de vill bli läkare och ingenjörer. Det är bra men också tufft, det finns en risk att de sätter käppar i hjulet för sig själva. Målet för oss är att de ska klara svenskan så att de kan söka in på komvux. Det här är ett år då vi fokuserar på deras framtid, säger Evelyn Denesfay.

Hon har själv byggt upp Amo-undervisningen, bland annat genom att ta avstamp i samhällets olika funktioner. Eleverna får kunskaper i vilka utbildningsvägar som finns, exempelvis komvux, folkhögskolor och yrkesvux. De pratar om olika yrken och diskuterar hur arbetsmarknaden ser ut. De åker på egna studiebesök och får själva besök bland annat av studievägledare från komvux, arbetsförmedlingen och av polisen. De lär sig skriva ett cv och går igenom vardagsekonomi med försäkringar, lån, sparande, räntor och amorteringar.

– I går var vi hos det kommunala bostadsbolaget så att de fick skriva in sig i bostadskön, det är i snitt sex års väntan så det är ju bra att de gör det nu, säger Evelyn Denesfay.

En bussresa utanför stadskärnan är också inplanerad.

– Våra elever rör sig mellan skolan och torget och är sällan utanför 50-skyltarna. Nu får de se att vi har en flygplats, en travbana, industrier och landsbygd alldeles i närheten.

En väsentlig del av läsåret är de individuella samtal som 19-åringarna har med sina lärare. Evelyn Denesfay beskriver det som att hon och hennes kollegor fungerar som ett slags studie- och yrkesvägledare. Om drömmen är att bli läkare är det bra att gå igenom var man står och vilka möjligheter det finns. Samtalen återkommer flera gånger under läsåret och uppstår även spontant efter hand som ungdomarna får bättre grepp om situationen.

I takt med att eleverna får mer information och kunskaper är det inte ovanligt att målet förändras. Eller vägen dit. Jurgena Muca, snart 20 år, gick i Amo-klassen förra läsåret. För ett år sedan siktade hon direkt på läkarutbildningen. Hon vill fortfarande bli läkare men har insett att hon kan ta sig dit på andra sätt.

– Nu läser jag svenska och samhällskunskap på komvux och har sökt kurser i vård och omsorg. Jag jobbar också mycket extra inom hemtjänsten. Jag vill utbilda mig till sjuksköterska för att sedan bli läkare, säger hon.

Jurgena Muca är tillsammans med några klasskamrater från förra året på besök i Evelyn Denesfays klass. De berättar vad de gör nu och svarar på frågor från de nyfikna 19-åringarna. Hur funkar komvux? Är det smart att läsa sitt modersmål för att få ett bra betyg? Hur svårt är det att läsa på distans? Vad gör man om man behöver hjälp?

De före detta eleverna svarar så gott de kan. Evelyn Denesfay frågar om de har några tips till 19-åringarna.

– Samla så många poäng ni kan när ni går här, säger Rami Marrikie.

Han vill bli programmerare och berättar att han har en plan för hur många kurser han ska ta varje läsår. För att öka sina chanser att komma in på universitetet tänker han också skriva högskoleprovet när han är klar. Hans råd är tydligt:

– Disciplin. Det handlar om disciplin, man måste plugga hårt. 

Detta är Amo

Namnet står för arbetsmarknads- och samhällsorientering.

Verksamheten finns sedan terminsstarten på alla gymnasieskolor i Eskilstuna.

Eleverna får en introduktion till det svenska arbetsmarknads- och utbildningssystemet, läser mycket svenska och försöker ta så många betyg som möjligt.

Målet är att få så goda kunskaper i svenska att de kan söka till komvux.

Du gick i Amo-klassen förra året. Vad betydde det året för dig?

Jurgena Muca, 20 år, läser svenska och samhällskunskap på komvux

– Förra året var det bästa året. Jag trodde aldrig att det skulle bli så bra. Jag tänkte att de bara ville samla oss för att vi var äldre men lärarna är jättejättebra. Vi lärde oss så mycket mer än bara svenska, som hur samhället runt om fungerar.

– Allt vi gjorde handlade om att vi skulle våga. Nu tar jag ett steg i taget men det var Evelyn som hjälpte mig att ta det första.

 

Rami Marrikie, 20 år, läser svenska, religion, kemi och fysik på komvux

– Det var här som jag förstod hur viktigt det är att plugga hårt och att ta så många kurser man kan redan på språkintroduktionen. Vi fick lära oss mycket om hur det praktiska livet fungerar i Sverige, i samhället utanför skolan. Det var bra, man behöver få mer än bara språket när man kommer till ett nytt land.

– Det går bra för mig i skolan men jag pluggar mycket hemma. När jag är klar ska jag göra högskoleprovet också, då ökar mina chanser att komma in på universitetet.

 

Fadi Shammas, 20 år, läser svenska, samhällskunskap, matte och engelska på komvux

– Året här gjorde stor skillnad. Sista året i den vanliga språkintroduktionsklassen tappade jag motivationen helt. Jag kände att jag inte klarade av det och att jag aldrig skulle komma in på gymnasiet. Men här förstod jag hur viktig tiden på språkintroduktionen är. De kurser man lyckas ta gör ju att det går fortare på komvux. Hade jag fattat hur viktigt det var hade jag kämpat hårdare från början.

 

Mishel Beshara, 20 år, jobbar som säljare

– Jag var väldigt trött på skolan när jag kom hit men det var ett jättebra år! När vi besökte en rekryteringsmässa lämnade jag mitt cv hos en massa arbetsgivare. Efter en månad ringde telefonen. Det var ett företag som ville boka en intervju. Nu jobbar jag som säljare hos dem. Det är bara jag som kan arabiska och det ser de som en tillgång. Det går bra för mig, jag ska snart bli ledare för ett eget team. Tidigare ville jag bli pilot. Nu hoppas jag kunna plugga så att jag kan gå vidare inom säljbranschen.

 

Yahya Abdulrahman, 20 år, vill bli tolk

– Det var mycket bra. I Somalia studerade jag bara arabiska och Koranen. Här i Sverige är det mycket bättre, här får man lära sig om samhället och vilka lagar och regler det finns. Tidigare har jag jobbat på olika ställen men nu jobbar jag mycket ideellt. Bland annat hjälper jag somaliska tjejer att ta körkort. I framtiden vill jag bli tolk, jag pratar fyra språk, somaliska, arabiska, engelska och svenska.

ur Lärarförbundets Magasin