Ingår i temat
Elevmakt
Läs senare

Med rätt att stoppa kränkningar

De skapar trygghet på skolan. Och de märker om någon kränks i korridorer eller vid skåpen. Möt den elevdrivna byrån som arbetar mot diskriminering.

av Björn Andersson
10 Feb 2017
10 Feb 2017
Kämpar mot diskriminering. Ida Olsson Holmqvist, Erica Birkeberg, Johanna Strindlöv och Alex Fält arbetar mot diskriminering. Den som känner sig kränkt kan få stöd av gruppen på Sankt Petri skola. Foto: Ola Torkelsson

Innanför den pampiga entrén till Sankt Petri skola skyndar flera elever på väg från en lektion till nästa. I bruset av röster, slamrande skåpdörrar och andra ljud hörs tydligt hur en elev säger ”bitch” till sin kompis.

Är det kränkande, diskriminerande eller ett skämt? Jag ställer frågan till skolans antidiskrimineringsbyrå, som består av fyra elever.

Ansvaret ligger hos personen som säger ord som bitch eller hora.

Alex Fält svarar att tilltalet bitch blir en kränkning om den som får höra det känner sig kränkt.

– Ansvaret ligger hos den personen som säger det.

– Vi har hört på skolan att man säger ”hora” till varandra på ett vardagligt sätt för att ta bort udden ur ordet. Men ordet hora förtrycker en hel grupp, de prostituerade, så det är problematiskt även ur den aspekten, säger kompisen Johanna Strindlöv.

7 grunder för diskriminering

Diskriminering är när någon kränks eller missgynnas utifrån diskrimineringsgrunderna. Dessa är:

  • Kön
  • Könsöverskridande identitet eller uttryck
  • Etnisk tillhörighet
  • Religion eller annan trosuppfattning
  • Funktionsnedsättning
  • Sexuell läggning
  • Ålder

Källa: Diskrimineringsombudsmannen

Med runt bordet sitter också Erica Birkeberg och Ida Olsson Holmqvist. Alla går sista året på samhällsvetenskapliga programmet. De bildade Petris antidiskrimineringsbyrå för snart två år sedan. Det hela började med att Ungdom mot rasism hade en utbildningsdag på skolan. Några elever anmälde då sitt intresse för att arbeta vidare med frågor om likabehandling.

Petris antidiskrimineringsbyrå har tre huvuduppgifter: utbildning, stöd och opinion.

I dag är det dags för utbildning. Erica Birkeberg, Johanna Strindlöv och Ida Olsson Holmqvist har tagit plats framför ett 30-tal elever i NA 16D och klassens två mentorer.

Alla i klassen sitter tysta och Ida Olsson Holmqvist inleder med att berätta att det finns sju diskrimineringsgrunder.

– Är det någon som vet vilka de är? Vad man som grupp eller individ kan diskrimineras utifrån? Var inte rädda för att gissa eller säga fel.

De första svaren kommer snabbt från den naturvetenskapliga klassen.

– Kön, ålder, etnisk ras.

– Ja, etnicitet, rättar Ida Olsson Holmqvist.

Efter ytterligare en stund föreslår klassen sexuell läggning och könsöverskridande identitet.

Temba Ringdahl och Tilda Björklund. Foto: Ola Torkelsson

– Vad duktiga ni är. De två diskrimineringsgrunderna som saknas är religionsuppfattning och funktionsnedsättning, berömmer Ida Olsson Holmqvist.

Sedan berättar Johanna Strindlöv att trakasserier är grövre än kränkningar. Som exempel på trakasserier säger hon ”jävla efterbliven” eller ”jävla hora”.

– Men om någon säger ”jag tycker inte om dig för att du är tjej” så är det inte trakasserier utan kränkning. Och mobbning är en kränkande behandling som sker kontinuerligt. Inget av detta är okej, så om det inträffar är det viktigt att ni säger till oss, en lärare eller någon annan vuxen som ni har förtroende för.

Efter tjugo minuter med teori är det dags för eleverna att ta ställning genom att ställa sig i fyra hörn. En övning handlar om att bästa killkompisen blivit utfryst av mentorn på grund av sin sexuella läggning. Klassen får fyra alternativ att välja mellan. Det är att låtsas som ingenting, övertala killkompisen att gå till rektorn, att själv gå till rektorn eller annat alternativ.

En skola kan ha likabehandlingsplaner i flera år utan att det märks.

Eleverna fördelar sig i fyra hörn och de flesta väljer alternativet att försöka övertala kompisen att själv gå till rektorn.

– Jag kan inte själv gå till rektorn då jag inte vet vad min kompis tycker om det. Han måste få bestämma, motiverar en elev.

Erica Birkeberg förklarar sedan att om en lärare blir anmäld och fälld för diskriminering så är det skolans huvudman Malmö stad som måste betala skadestånd.

Lektionen avslutas med att de som vill får anmäla sitt intresse för att bli aktiva i Petris antidiskrimineringsbyrå.

Samling om värderingar. Erica Birkeberg, Ida Olsson Holmqvist och Johanna Strindlöv berättar om de olika diskrimineringsgrunderna. Alla i klass NA16 D får sedan ta ställning i olika värderingsfrågor. Foto: Ola Torkelsson

Temba Ringdahl i naturklassen är nöjd med lektionen:

– Det var spännande och lärorikt. Jag tycker att vi har ett bra klimat här på skolan. Där jag befinner mig har jag inte märkt att någon diskrimineras eller kränks. Jag tycker nog att det var tuffare jargong i grundskolan, säger han.

Klasskompisen Tilda Björklund menar att det kan bero på att man mognat mer i gymnasiet. Men det händer att hon hör ord som kan kännas kränkande.

– Vissa kanske tar illa vid sig om någon säger bitch till exempel. Eftersom man inte vet om det ska tas som skoj eller inte så är det inget att skämta om, säger hon.

Trots att det är utbildningsanordnarens ansvar att se till att elever inte diskrimineras så ser företrädarna i Petris antidiskrimineringsbyrå stora fördelar med att ha så aktiva elever som möjligt.

Alla ska ha likabehandlingsplan

En utbildningsanordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten.

Källa: Diskrimineringslagen.

– En skola är ledning, lärare, annan personal och elever. En skola kan ha likabehandlingsplaner i flera år utan att det märks. Vi hade ingen bra introduktion i det här när vi började på skolan. Läraren stod bara och läste likabehandlingsplanen rakt upp och ner. Det skapar inget intresse för de här frågorna, säger Erica Birkeberg.

– Vi elever har också ett annat perspektiv. Vi ser mer än vad lärarna ser av det som händer i klassrum och korridorer. Det är där vi befinner oss, tillägger Johanna Strindlöv.

Alla i byrån säger att de har blivit kränkta någon gång.

– Det kan vara kommentarer som man hör, till exempel homofobiska, även om det inte varit riktat till mig, säger Alex Fält.

Erica Birkeberg menar att det ofta förekommer diskriminering kring religion och etnicitet i skolor.

– Det är också de frågor som debatteras mycket i media.

Hon anser att en del lärare är omedvetna om vad som kan upplevas som kränkande.

– I lärarutbildningen ingår det vissa moment om likabehandling och genusperspektiv men de som gick utbildningen för många år sedan tror jag inte fick det på samma sätt.

Byrån tar idrott och hälsa som exempel där lärare kan säga att det behövs två starka killar som kan plocka fram redskap.

– Vi har bestämt att vi ska utbilda alla lärare på skolan om likabehandling och jag tror att det kommer att tas emot positivt. Det finns inget val eftersom skolans personal ska följa likabehandlingsplanen, säger Erica Birkeberg.

Ännu är det ingen elev som har kontaktat byrån för stöd eller för att kunna få juridisk rådgivning kring diskriminering.

– Jag tror att det finns en väldigt stark kultur hos ungdomar att försöka klara sig själva, säger Johanna Strindlöv.

De tror att byrån har haft effekt på skolan och gjort nytta på andra sätt. Fler skolor i Malmö har också startat liknande grupper.

– Att vi finns på skolan kan skapa en trygghet för eleverna, säger Ida Olsson Holmqvist.

I vår tar de fyra engagerade representanterna studenten och det behövs nya krafter för att den elevdrivna byrån ska leva vidare.

– Vi har ettor och tvåor som skrivit på att de är intresserade. Vi ska ha ett möte med dem, säger Johanna Strindlöv och ser förhoppningsfull ut.

Alla artiklar i temat Elevmakt (8)

ur Lärarförbundets Magasin