Läs senare

Med blick för gymnasiet

Yrkesprogrammens tydligare koppling till yrkena är ett plus i den nya gymnasieskolan, anser studie- och yrkesvägledarna vid Kvarnbergsskolan i Huddinge. En central fråga har gällt behörighet – både till gymnasiet och till vidare studier i högskolan.

13 Apr 2011

Det har varit ett tufft läsår för Peggy Holmgren-Öhman och Shahnaz Danaipour, studie- och yrkesvägledare (syv) på Kvarnbergsskolan i Huddinge, söder om Stockholm. Årets niondeklassare blir de första att ta plats i den nya gymnasieskolan. Nyheterna är många, och informationen från myndigheter och skolor har inte alltid varit glasklar. Tur att de båda syvarna har haft varandra. De har hjälpts åt att förstå, funderat på hur de ska presentera gymnasieskolan på ett överskådligt sätt för elever och föräldrar, och de har sökt information när den saknats.
– Vi kan vara glada att vi har varit två studie- och yrkesvägledare. Det är inte vanligt på skolor nuförtiden, säger Peggy.

– Ja, och vi fick faktiskt beröm av föräldrarna för att vi har gett dem bra information. Det har ju funnits bekymmer, säger Shahnaz.

Vad som mest bekymrat elever och föräldrar har varit behörighetskraven för att komma in på de nationella programmen samt hur eleverna på yrkesprogrammen ska få högskolebehörighet. I dag krävs godkända betyg i åtta ämnen för att komma in på ett yrkesprogram och i tolv för att komma in på ett högskoleförberedande program. Tidigare räckte det att ha godkänt i tre ämnen.

– Detta reagerade eleverna på när vi var ute i klasserna och informerade redan i åttan, säger Shahnaz och tillägger att de flesta elever på Kvarnbergsskolan har bra betyg och därför egentligen inte behöver tänka på de nya behörighetskraven.

Foto: Marc FemeniaDå stod eleverna på tröskeln till vad studie- och yrkesvägledarna kallar en valprocess. De förvånades över det faktum att de skulle behöva fler godkända betyg, men med tiden har detta avdramatiserats. Shahnaz och hennes kollega har förklarat varför de tycker att det är bra med höjda behörighetskrav. Kunskapskraven finns för att eleven inte bara ska komma in på en utbildning, utan också orka ta sig igenom.

– Ta till exempel barn- och fritidsprogrammet. Det är en utbildning med många teoretiska ämnen, vilket inte alla tänker på. Nu kommer eleverna att vara bättre förberedda när de börjar utbildningen: det sägs tydligt vilka kunskaper de behöver ha med sig från grundskolan, säger Shahnaz.

De gör ofta så, Shahnaz och Peggy – lägger till något till vad kollegan sagt, förtydligar, håller med, framför en nyansering, kanske en litet annorlunda syn på saken. Det har blivit många turer mellan deras respektive arbetsrum under året. De har knackat på hos varandra och stämt av vad det är som gäller. Arbetsrummen ligger vägg i vägg på skolans bottenplan med direkt entré från vad som kan liknas vid skolans innertorg. Utanför de båda arbetsrummen finns ett litet väntrum. Hit kommer eleverna när de ska ut på prao i åttan och för syvarna börjar valprocessen till gymnasiet redan då. Genom samtal med bland andra lärare och elevhälsoteam vet de tidigt vilka elever som behöver extra stöd i sitt gymnasieval. Med vissa elever krävs ett samtal, med andra kanske sju stycken.

Ett är dock samma vad gäller gymnasievalet nu och då – eleverna är unga. Vid 15 års ålder ska de göra ett viktigt val. Årets val kan ses som extra ödesdigert: den nya gymnasieskolan skiljer tydligare på de högskoleförberedande programmen och yrkesprogrammen. De sistnämnda ger inte automatiskt behörighet till högskolan, utan eleven måste läsa extra ämnen för att kunna studera vidare.

– Jag hoppas att eleverna tänker igenom sina beslut två gånger. Nu är det väldigt tydligt att de ska ha ett mål: att skaffa sig en akademisk utbildning eller en yrkeskunnighet. Jag ser hur stressade eleverna blir. Det är inte alltid som en 15-åring vet vad hon eller han vill göra i framtiden. Jag rekommenderar att de ska tänka på vad de är intresserade av att göra under tre år framåt. Vi försöker hjälpa dem att få struktur på tankar och idéer, och fundera över vad de är duktiga på och intresserade av, säger Shahnaz.

När det gäller högskolebehörighet brukar Peggy komma med en generell rekommendation till niorna: Tänk på matematik och språk. Välj till dessa ämnen om du vill behålla dörren öppen till högskolan. Att läsa extra faller inte alltid eleverna på läppen. Många elever är motiverade att gå yrkesprogram just för att de inte behöver läsa så många ämnen, påpekar Shahnaz. Inte sällan är föräldrarna mer måna om att deras barn ska läsa in högskolebehörighet. De ser positivt på att eleverna är garanterade rätten att läsa extra ämnen på alla skolor.

– Om eleverna vill ha högskolebehörighet är det viktigt att de planerar sina studier. De kan behöva utnyttja det individuella valet till att läsa teoretiska ämnen eller läsa utökat program, säger Shahnaz.

Det händer att skolor framhåller att de ”erbjuder” möjligheten att läsa in högskolebehörigheten, trots att det är obligatoriskt för skolorna att göra det.

– Det blir en del i konkurrensen om eleverna, fyller Peggy i.

Peggy vill inte överdriva betydelsen av att yrkesprogrammen inte automatiskt ger högskolebehörighet. Många elever ser till att gardera sig med utökad studiekurs. Hon framhåller också yrkeshögskolan som en naturlig fortsättning på gymnasiets yrkesprogram.

Shahnaz håller inte riktigt med. Hon upplever att högskolebehörigheten stressar många elever. Tidigare kunde hon hänvisa till möjligheten att läsa på komvux, men nu är det lite si och så med det. Shahnaz och Peggy är överens om att det inte är fördelaktigt att hamna i den så kallade kompletteringsgruppen för dem som söker högskolan efter komvux.

– Samtidigt måste vi hela tiden säga: Så här ser det ut i dag. När du går ut gymnasiet kan det se annorlunda ut, tillägger Peggy.

Förändringarna kring högskolebehörigheten har inte avskräckt eleverna på Kvarnbergsskolan att söka yrkesprogram, bedömer Shahnaz och Peggy. Studie- och yrkesvägledarna anser själva att yrkesprogrammen har stärkts så till vida att de får en tydligare koppling till själva yrket.

– Eleverna tar också dessa utbildningar på mer allvar nu eftersom behörighetskravet har skärpts, säger Shahnaz.

Intresset att söka lärlingsutbildningar har ökat något, men då inte som förstahandsalternativ, utan som tredje eller kanske fjärdehandsalternativ.

– Det krävs en viss mognad hos eleverna för att välja lärlingsprogram. Det är inte säkert att de så snabbt vill komma in i arbetslivet eller känner sig bekväma med att sitta och fika med betydligt äldre arbetskamrater. De har fortfarande som 15-åringar behov av att känna sig som skolelever och umgås med jämnåriga, säger Shahnaz.

I år har utbudet av lärlingsspår varit större, och det tror Shahnaz är förklaringen till att fler elever har med dessa utbildningar bland sina sökalternativ. Kanske blir de vanligare även som förstahandsval om några år när elever hör att exempelvis syskon gått lärlingsspår.

Det nya upplägget med högskoleförberedande respektive yrkesprogram kunde studie- och yrkesvägledarna informera sig om redan förra våren. Däremot dröjde det ända till slutet av november innan det gick att läsa i Storstockholms gymnasiedatabas vilka utbildningar de olika skolorna erbjuder läsåret 2011/2012. Då hade eleverna redan funderat länge på vilken skola de skulle välja. Inte sällan blir det just valet av skola som kommer i första hand för eleverna, inte själva programmet. Syvarna försöker vända på saken, säger Shahnaz:

– Först: Vilket program och vilken inriktning vill du läsa? Sedan: På vilka skolor finns denna utbildning?

De fem nya introduktionsprogrammen, som ersätter individuella programmet, har också orsakat Kvarnbergsskolans studie- och yrkesvägledare en del huvudbry. Vilken gren som passar vilken elev har bland annat att göra med hur snabbt eleven bedöms kunna ta sig in på ett nationellt program eller arbetsmarknaden.

– Vi jagade information om detta, och det var inte lätt! Svårast var att förstå vilka skolor som kommer att erbjuda vad. Vissa gymnasieskolor arbetar fortfarande med att få det klart, säger Peggy.

Syvarna på Kvarnbergsskolan bedömer att fler elever kommer att behöva gå introduktionsprogrammen på grund av de nya behörighetskraven. Nu handlar det inte bara om att ta igen kärnämnen utan också andra ämnen i grundskolan. Peggy och Shahnaz har rekommenderat fler elever än tidigare att lägga till ett introduktionsprogram i sin ansökan för att gardera sig.

I grunden är de nya introduktionsprogrammen bra, anser Shahnaz:

–Tidigare kunde skolorna själva utforma sina IV-program. Nu ska introduktionsprogrammen bli likvärdiga på alla skolor.

Tidig eftermiddag blir till sen eftermiddag och det är inte så många elever kvar i korridorerna när vi lämnar studie- och yrkesvägledarnas rum. Peggy träffar några av de niondeklassare som hon har haft kontakt med under året; fyra tjejer som valt olika högskoleförberedande program. De ser alla fram emot att börja en ny skola.

– Det kommer att kännas mer vuxet att gå gymnasiet. Man kommer närmare det man vill bli, säger Cornelia Stanislawska, som har sökt ekonomiprogrammet med inriktning juridik.

– För mig spelar det egentligen ingen roll om man går högskola eller inte, utan jag tänker ”vad vill jag bli?” Jag vill bli läkare och då behövs det en högskoleförberedande utbildning, säger Dalia Estefan som hoppas få börja naturvetenskapsprogrammet.

Avhoppen från gymnasieskolan är många. Av de elever som började hösten 2009 hade sju procent avbrutit sin utbildning eller gjort studieuppehåll ett år senare. Ytterligare 13 procent hade bytt utbildning, enligt statistik från Skolverket. Borgar den nya gymnasieskolan för färre avhopp? Peggy gillar inte riktigt ordet, som hon anser har en negativ laddning. Vem har sagt att det är ett nederlag att en elev ångrar sig?

– Allt för ofta tänker vi att eleven måste göra rätt från början. Men att pröva sig fram är en viktig strategi. Eleven gjorde ett val utifrån de förutsättningar som fanns vid det tillfället. Det blev så bra som det kunde just då.

ur Lärarförbundets Magasin