Läs senare

Med bättre apl i sikte

Ett 20-tal yrkeslärare från hela Sverige går landets första utvecklarutbildning för arbetsplatsförlagt lärande, apl. Tanken är att de ska bli nyckelpersoner i Skolverkets satsning på att höja kvaliteten på apl.

12 Mar 2014
Med bättre apl i sikte
Samling för bättre yrkesutbildning. Från vänster: Annica Borsén, Stefan Karlsson, Anna Öberg och Lea Johansson. Bild: Christoffer Hjalmarsson.

Vi står utanför ett sammanträdesrum i Skolverkets lokaler på Kungsholmen i Stockholm. Runt ett vitt ståbord står en grupp yrkeslärare och diskuterar flitigt med varandra. Vad det engagerade samtalet kretsar kring är apl, arbetsplatsförlagt lärande.
– Huvudmän och rektorer måste inse att man inte kan släppa eleverna när de är ute på praktik. För att det ska bli givande krävs det att vi investerar tid och pengar även då, säger Lea Johansson, yrkeslärare på Grans Naturbruksgymnasium i Öjebyn utanför Piteå.

De andra lärarna runt bordet, Annica Borssén, Stefan Karlsson och Anna Öberg, stämmer alla in i Lea Johanssons beskrivning. Brist på tid och pengar till uppföljning är ett återkommande problem och därför måste apl hamna högre upp på gymnasieskolans dagordning.

Det är också anledningen till att de sökte när Skolverket efterlyste erfarna yrkeslärare som ville hjälpa till att ta fram en utbildning för nationella apl-utvecklare. Dagens möte är det fjärde av totalt fem träffar som anordnas i Stockholm.

– Jag jobbar med apl på min skola och känner mig ofta rätt ensam. Det har varit så mycket reformer och ändringar på senare år att apl-frågan har försvunnit. När det är tuffa tider ekonomiskt blir det ännu tydligare. Är eleverna borta från skolan glöms de liksom bort, säger Anna Öberg som arbetar på vård- och omsorgsprogrammet vid Tyco Braheskolan i Helsingborg.

 

Bild: Christoffer Hjalmarsson.Samtidigt som deltagarna utvecklar utbildningen erhåller de en massa kunskap. Därför har alla lärare erbjudits arbeten som regionala apl-utvecklare under våren. Tanken är att de ska fungera som ett slags konsulter för skolor som vill förbättra sin apl. Redan nu kan skolor som är intresserade höra av sig till Skolverket och boka en apl-utvecklare. Av de totalt 23 lärarna som arbetar med projektet har 20 tackat ja till att fortsätta under vårterminen.

– Vi har lagt ner mycket arbete och vi kommer att bli en viktig resurs för våra hemmaregioner. Dessutom tror jag att många känner att de vill ro det i hamn på något sätt, säger Lea Johansson.

– Både skolor och branscher pratar om att det behövs en bro mellan dem för att få apl:en att fungera bättre. Förhoppningsvis kan vi vara det, säger Annica Borssén, projektledare på gymnasieförvaltningen i Mölndals kommun som har varit referensperson under träffarna.

För att försöka ringa in vad kvalitativ apl faktiskt innebär har var och en inventerat sina lokala skolor och gått igenom de olika arbetssätten. Deltagarna har även läst styrdokument och befintlig lagstiftning. Nu går man in i den sista fasen där man ska jobba med bedömning och betygsättning. Allt som allt ska fem olika moduler tas fram, moduler som sedan ska utgöra stommen i den färdiga utbildningen. Varje lärare har i genomsnitt lagt ner 16 timmar per vecka åt hemstudier, resor och grupparbeten. Förutom själva utbildningen arbetar de också med en manual för skolorna, ett slags apl-lathund där den mest väsentliga informationen ska samlas.

Efter sista träffen ska lärarnas slutsatser bearbetas och under våren startar två pilotkurser på Stockholms universitet för att pröva det man kommit fram till. Därefter ska utbildningen spridas till regionala lärosäten och utbildningssamordnare i hela landet. 2016, när Skolverkets finansiering av projektet tar slut, hoppas man att det gett så många ringar på vattnet att minst en lärare på varje skola ska ha utbildat sig.

För både naturbruksprogrammet och hotell- och turismprogrammet är utbildningen av handledare ett bekymmer. Flera av deras handledare är ensamföretagare som bedriver lantbruk, har hundspann eller sköter om hästar. Deras möjligheter att ta ledigt för att gå en utbildning på skolan är i det närmaste obefintlig.

– Vi vill kunna ge våra elever så unika praktikupplevelser som möjligt. Nu är det mest de stora hotellen och kedjorna som kan ta emot. Det visar inte hela bilden av vår bransch, säger Stefan Karlsson på hotell- och turismprogrammet vid Liljaskolan i Vännäs.

 Bild: Christoffer Hjalmarsson.

Frågan om utbildning av handledare har tidigare varit uppe på tapeten och Skolverket är medveten om problemen. Därför håller också myndigheten på att utveckla en webbaserad utbildning som på sikt ska kunna användas nationellt för alla handledare inom apl.

– Handledare har många gånger dålig kunskap i vad som förväntas av dem. Samtidigt är skolorna förtvivlade över att de inte dyker upp till deras utbildningsdagar. För att möta detta provar vi nu med en webbutbildning, säger Cecilia Wigerstad, undervisningsråd på Skolverket med särskilt ansvar för apl-utvecklarutbildningen.

På vård- och omsorgsprogrammet är det inga större svårigheter att få tag i handledare. Vården har en stark tradition av att hjälpa praktikanter och på grund av det stora personalbehovet tas de emot med öppna armar. Enligt Anna Öberg är det snarare bemötande och attityder som kan fela.

– Man pratar mycket om lämplighet, personlighet och att man ska ha sunda värderingar. Allt det är förstås jätteviktigt, men det handlar även om kunskap och att nå uppsatta mål. I bland kan jag känna att fokuset är lite skevt, säger Anna Öberg.

När lärarnas uppdrag som apl-utvecklare hos Skolverket tar slut till hösten kommer de flesta att återgå till sina ordinarie tjänster. Men många hoppas och tror ändå att de ska få fortsätta jobba med apl-frågan på något sätt. Behoven är stora och varje insats behövs.

Hur deras framtid än ser ut är alla rörande eniga om att allt fokus, all tid och alla pengar som just nu läggs på yrkesutbildning och apl är mycket positivt.

– Det är roligt att det äntligen händer något på det här området, det har varit så eftersatt så länge, säger Lea Johansson.

– Det finns ju apl-samordnare i dag, men det fungerar bäst på fordons- och byggprogrammen. Jag hoppas att det här ska bidra till en ökad likvärdighet mellan yrkesprogrammen, säger Stefan Karlsson.

Så här ska de nationella apl-utvecklarna stödja skolan:

• Genom kartläggning av arbetsplatser.

• Bedömning av elevens prestationer i det arbetsplatsförlagda lärandet.

• Hjälpa till med samverkan mellan skola och arbetsplats.

• Lokala programråd.

 

Apl-utvecklarna hjälper skolorna i det strategiska arbetet men utför inte praktiska uppgifter som att skaffa apl-platser eller utforma dokument.

Källa: Skolverket.

ur Lärarförbundets Magasin