Läs senare

Lärlingsutbildningen, en krock mellan skola och arbetsliv!

09 Dec 2013


Lärlingsutbildningen har i modern tid aldrig haft någon större omfattning inom utbildningssystemet i Sverige så som den haft i Danmark, Tyskland och Österrike.
När gymnasial lärlingsutbildning började som en försöksverksamhet 2008 ville man bygga en egen ”svensk modell ” som ett alternativ till den skolförlagda yrkesutbildningen.

Den permanenta lärlingsutbildningen infördes hösten 2011 i samband med gymnasiereformen och har nu granskats av Skolinspektionen: En kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning. Granskningen visar att det är stora skillnader i kvalitet mellan skolorna. I skollagen är det krav att skolan inom lärlingsutbildningen ska upprätta ett skriftligt avtal, utbildningskontrakt. Det är ett viktigt instrument både som planeringsverktyg och för att förtydliga utbildningens innehåll för såväl elev som handledare, (skola–arbetsliv).

 

Gymnasieskolorna har svårt att handskas med den flexibilitet som lärlingsutbildningen kräver, vilket innebär att det finns stora skillnader mellan skolorna i samarbetet med arbetslivet, många skolor saknar också en strategi för hur utbildningen ska bedrivas. Yrkesläraren har där en avgörande betydelse för kvaliteten av utbildningen. Läraren har tillsammans med arbetsplatsens handledare ansvar för att planera undervisningen.

Tidigare erfarenheter och granskningar visar att yrkesutbildningarna befinner sig i en skärningspunkt mellan två kulturer, en ”skolkultur” och en ”arbetslivskultur”.

 

Yrkesläraren, som med sin yrkeserfarenhet från arbetslivet, står med ett ben i vardera kulturen. Detta blir väldigt tydligt när kravet på mer arbetsplatsförlagt lärande ökar. Då förskjuts tyngdpunkten mot arbetslivet, samtidigt som gymnasieskolans krav i fråga om tydligare kurser och bedömningsgrunder har ökat. Gymnasial lärlingsutbildning kan sägas befinna sig just i gränssnittet mellan de traditioner som styr skolan respektive arbetsplatsen. Detta gör det extra viktigt att det finns en genomdiskuterad /tänkt strategi för samarbete mellan skola och arbetsliv, detta saknas idag.

Lärarförbundets skolformsnämnd

Lärarförbundets skolformsnämnd för gymnasieskolan arbetar bland annat för att främja och stärka lärarprofessionen.

Nämnden bevakar allmänna frågor i gymnasieskolan och frågor om kärnämnen och yrkesämnen. I Skolformsnämnd

Gymnasieskola ingår 13 ledamöter från hela landet. Ordförande: Lena Hansson, lena.hansson@vanersborg.se.

Ombudsman Lärarförbundet: Anders Johansson, anders.f.johansson@lararforbundet.se.

ur Lärarförbundets Magasin