Läs senare

”Lärlingsutbildning är bra för eleven, läraren, skolan och arbetsgivarna”

I Tidningen Gymnasiet nr 2/2017 finns en artikel om Per Kristmanssons avhandling Gymnasial lärlingsutbildning på Handels- och administrationsprogrammet. Artikeln framställer lärlingsutbildningen som en utbildningsform utan styrning, med godtyckligt innehåll och utan framtid. Att avhandlingen baseras på en studie begränsad till kursen ALF1201 framgår inte. Kursen var ett experiment under försöksverksamheten. Den gav alla yrkesprogram möjlighet att erbjuda hela yrkesinnehållet som en enda kurs. Då resultatet blev bristfälligt, avbröts detta försök.

Att utifrån studien av ALF1201 dra slutsatsen att motsvarande gäller för dagens reglerade lärlingsutbildning som det framställs i artikeln, får betraktas som ett rent sakfel.

Gymnasial lärlingsutbildning styrs av skolans styrdokument. Både försöksverksamheten och den i dag permanenta lärlingsformen regleras av skollag, läroplan med programmål, ämnesplaner och kurser. En lärlingsutbildning innehåller exakt samma kurser och krav som en skolförlagd yrkesutbildning. Det är bara arbetssättet som skiljer.

Vår samlade erfarenhet av gymnasial lärlingsutbildning är lång och omfattande. Vi vet att lärlingsutbildningen är bra:

  • för eleven som varvar lärande i verkliga arbetssituationer med lärande i skolan.
  • för yrkesläraren som utvecklar nära samarbete med arbetsgivare, yrkesskickliga handledare samt kan erbjuda eleven ny teknik och träning i arbetslivets tempo.
  • för arbetsgivarna som kan bidra till att eleven utvecklar såväl bred som företagsspecifik kompetens.
  • för skolan som kan behålla eller till och med utöka programutbudet och stärka yrkesutbildningens attraktivitet.

Uppföljningar av gymnasial lärlingsutbildning visar på framgång. CSN redogör i en uppföljning från 2016 för högre närvaro och andel slutförda utbildningar inom lärlingsutbildning än inom skolförlagd yrkesutbildning. Skolverkets uppföljning från samma år visar att 90 procent av lärlingarna har arbete drygt ett år efter examen och att lika många når yrkesexamen på tre år. Som jämförelse redovisar SCB 2015 att 70 procent av eleverna i skolförlagd yrkesutbildning hade arbete och klarade yrkesexamen.

Vår slutsats är att lärlingsutbildning är framgångsrik och har kommit för att stanna i svensk yrkesutbildning!

Forskaren svarar

Jag kan förstå den upprördhet som artikeln orsakat och jag är väldigt ledsen för det. Det borde tydligt framgått i artikeln att det var försöksverksamheten som studerades i avhandlingen. Alla de slutsatser jag drar i artikeln om lärlingsförsöket kan inte sägas gälla den i dag permanenta lärlingsutbildningen. Ett exempel på aspekter som jag studerar i avhandlingen och som jag tror fortfarande kan utvecklas är samverkan mellan skolan och arbetslivet kring den enskilde elevens lärande. Min förhoppning är att jag i framtiden kan bidra till att ytterligare utveckla dagens gymnasiala lärlingsutbildning.

Per Kristmansson, universitetslektor Umeå universitet

Reportern svarar

Det var dumt att inte nämna att Per Kristmansson samlat sina data under försöksperioden. Att jag lät bli berodde på att han i intervjun menade att de brister han påtalat finns kvar i dagens permanenta lärlingsutbildning.

Sten Arndt

ur Lärarförbundets Magasin