Läs senare

Lärarna tar strid för elevernas skolgång

AktuelltAllt fler ensamkommande flyktingbarn får avslag på sin asylansökan. Många gymnasieelever måste därför avbryta sin skolgång. I Kungälv krävde lärarna ett krismöte med lokalpolitikerna.

09 Dec 2016
Känslosamt. Eleven Asif Khalily berättar för politikerna om sin oro över att få avslag och tvingas avbryta skolgången.
Känslosamt. Eleven Asif Khalily berättar för politikerna om sin oro över att få avslag och tvingas avbryta skolgången.  Foto: Erik Abel

Ni tog emot oss och har varit jättesnälla. Men nu när vi fyller 18 år, dagen som svenska ungdomar ser fram emot, vet vi inte vad som ska hända. Det är svårt att plugga när vi inte vet någonting och inte kan bestämma över våra liv.

Med tårar i ögonen beskriver Ibrahim Sadat sin situation inför Kungälvs ledande kommunpolitiker. Han är en av de över 37 000 ensamkommande flyktingbarn som har kommit till Sverige de senaste två åren. Liksom flertalet av de andra har Ibrahim Sadat fått börja skolan, lärt sig grunderna i svenska och tagit de första stegen mot en trygg framtid i det nya landet.

Men under hösten har framtidstro ersatts av förtvivlan. Många har fått avslag på sin asylansökan och kommer att tvingas lämna landet. Andra riskerar att redan nu få sin skolgång avbruten. De som hinner fylla 18 år innan asylprocessen är klar, vilket Ibrahim Sadat är på väg att göra, eller får sin ålder uppskriven till 18 år av Migrationsverket, tvingas att flytta till ett asylboende för vuxna. Om det ligger i en annan kommun avbryts skolgången eftersom vuxna asylsökande inte har rätt till skola.

Ny lag på ingång

I oktober tecknade Sverige ett avtal med Afghanistans regering som innebär att det ska bli lättare att utvisa personer dit. Det har mötts av protester, bland annat från lärare runt om i landet.

Regeringen har nu tagit till sig av kritiken och formulerat ett nytt lagförslag. Det omfattar de ensamkommande flyktingbarn som ansökte om asyl innan flyktingpolitiken skärptes den 24 november 2015, och som har fått avslag men inte har kunnat avvisas. Enligt förslaget ska de få uppehållstillstånd i fyra år, och därmed ha chans att gå klart gymnasiet.

Den här situationen har fått lärare över hela landet att protestera. Det har skrivits debattartiklar, insändare och upprop. I Kungälv gick lärarna på språkintroduktion ett steg längre och bjöd in lokalpolitikerna till ett möte.

– Vi har redan elever som har fått avbryta sin skolgång. Det har skett från den ena dagen till den andra. I varje klass finns det också 2–3 elever som vet att de under året blir 18 år och då kommer att tvingas flytta ifrån kommunen, säger läraren Fredrik Dahlberg efter att Ibrahim Sadat och ytterligare tre pojkar från Afghanistan och Irak har berättat om sin situation.

Kravet till politikerna är i första hand att eleverna ska få stanna i kommunen medan de väntar på slutgiltigt besked från Migrationsverket. Det skulle kunna lösas genom att kommunen öppnar boende för dem som är 18–21 år.

I andra hand kräver lärarna att eleverna, om de tvingas flytta till en närliggande kommun, ska få behålla sin plats på skolan samt få gratis busskort.

De politiker som närvarade tog intryck och berättade att de redan tagit initiativ för att få upp frågan på nästa sammanträde i kommunstyrelsen. Flera varnade dock för att ekonomin och bostadsbristen kan sätta käppar i hjulet.

Sedan mötet hölls den 26 oktober har kommunstyrelsen i Kungälv gått med på kravet om gratis busskort till eleverna. Någon lösning kring boendet har dock inte presenterats.

ur Lärarförbundets Magasin