Ingår i temat
Tema: Status
Läs senare

Lärarlönelyftet splittrar kollegiet

Ilska, tårar och lärare som har tappat sugen och vill sluta. Att dela upp kollegiet i skickliga och mindre skicklig lärare har varit en smärtsam process på Malmö latinskola.

28 Okt 2016

Foto: Frans HällqvistVid ett förutbestämt datum just före sommarledigheten skulle de utvalda få besked via mejl. Musikläraren Ola Åkerman var spänd men kände ändå stor tillförsikt när han öppnade inkorgen den morgonen.

– Jag var helt övertygad om att jag var en av dem som skulle få lärarlönelyftet. Jag har en massa specialkompetens och ser mig själv som en av de tongivande i kollegiet.

Men det låg inget mejl där och väntade.

– Något måste ha blivit fel, tänkte jag, så jag frågade chefen och fick lugnande besked om att mejlet inte hade gått iväg ännu.

Han fortsatte att kolla sin inkorg med jämna mellanrum under dagen. Men när dagen var slut hade han fortfarande inte fått något. Han hörde av sig till chefen igen och fick veta att nu hade mejlet gått iväg till dem som hade fått lönelyftet. Han var alltså inte en av dem och den insikten beskriver han som ”en smäll”.

– Jag blev helt knäckt. Det var hemskt.

Det spelade ingen roll att hälften av kollegorna var i samma situation. Han hade ju varit säker på att han tillhörde den halva som hade kvalificerat sig för lyftet.

Foto: Frans Hällqvist– Jag trodde att det var min tur och jag hade sett fram emot de där extra pengarna.

Nu riskerar han i stället att hamna efter i lön ”ända till pensionen”, som han uttrycker det.

Ola Åkerman är långt ifrån den enda som mått dåligt över det som har hänt. Hela kollegiet har påverkats, enligt Thomas Tegler, lokalombud för Lärarnas riksförbund.

– Vi som fick påslaget kände en lättnad först men fick sedan en klump i magen över alla duktiga kollegor som blivit utan.

Och lyftet har splittrat arbetslag och ämneslag, menar han.

– Det blir konflikter mellan kollegor som egentligen behöver dra åt samma håll.

Thomas Hallberg som representerar Lärarförbundet på skolan bekräftar den bilden.

– Folk mår dåligt. Jag har faktiskt sett lärare med tårar i ögonen och har hört flera prata om att söka sig till andra skolor eftersom de inte känner sig uppskattade.

Även en vanlig lönerevision innebär att vissa får mer och andra mindre.

– Men det som är speciellt med lärarlönelyftet är att vissa får ett väldigt stort påslag medan andra får noll.

Han drar sig inte för att kalla det ett arbetsmiljöproblem.

– Men det är inte skolledningens fel att det har blivit som det har blivit. Det är staten som har satt upp riktlinjerna för hur pengarna ska fördelas.

Regeringens direktiv om att lärarlönelyftet ska gå till ”särskilt skickliga lärare” har inte gjort saken bättre. Uttrycket har retat många lärare. ”Skulle ni vilja att era barn undervisades av en lärare som inte anses särskilt skicklig”? skriver en av dem på Twitter. En kollega svarar genom att beskriva kollegiets nya hierarki: främst är den särskilt skickliga försteläraren, sedan den vanliga försteläraren, därefter den särskilt skickliga läraren och sist ”sisteläraren”.

Maria Jarlsdotter, Malmö latinskolas rektor, tycker bara det blir larvigt att sortera lärare.

– Det är inte så enkelt som att hälften av våra lärare är särskilt skickliga och hälften inte är det. Skillnaden mellan dem som fick lyftet och dem som inte fick det är många gånger marginell.

Hon hade gärna spridit ut påslaget på alla sina lärare. Men statens regler satte stopp för det. Reformen går helt i otakt med tanken om kollegial utveckling, enligt henne.

– Det talas så mycket om delakultur och att lära av varandra. Men att sortera kollegiet i skickliga och mindre skickliga lärare underlättar knappast samarbetet, anser hon.

Hon är tveksam till om reformen höjer lärarnas status och gör läraryrket mer attraktivt.

– Visst, lönen är viktig men problemet är lika mycket lärares arbetsmiljö och villkor. De behöver känna att de hinner göra ett bra jobb och kan ägna sig åt kärnverksamheten att undervisa.

Inför terminsstarten skrev Maria Jarlsdotter och hennes biträdande rektorer en debattartikel om lärarlönelyftet i Sydsvenskan. Där bjöd de in utbildningsminister Gustav Fridolin till skolan. De tyckte att han skulle förklara för lärarna varför hälften av dem skulle få 30 000 kronor mer om året än den andra halvan. Ministern dök inte upp men han ringde i alla fall till Maria Jarlsdotter. Han försvarade reformen men uttryckte också sitt missnöje över att flera kommuner hade gjort lyftet till ett tillfälligt lönetillägg. Maria Jarlsdotter gav svar på tal:

– Ger man stor tolkningsfrihet åt kommunerna så blir det ju olika.

För lärarfacken centralt är lärarlönelyftet förstås en stor seger. Statliga miljarder till höjda lärarlöner är inget man säger nej till i första taget. Lärarförbundets förhandlingschef Mathias Åström skriver i ett blogginlägg att reformen inte lyfter alla just nu, men att det kommer ”ge effekt för alla lärare på sikt”. Han pekar på att den totala lönesumman ökar och att det därmed kommer att finnas mer pengar för alla att dela på i kommande löneöversyner. De fackliga representanterna på Malmö latinskola håller med om det. Men de har svårt att få gehör för de långsiktiga argumenten hos de medlemmar som har kammat noll denna gång.

Av drygt 550 behöriga lärare i Malmö stads gymnasieskolor blev ungefär hälften utan lärarlönelyft.

För musikläraren Ola Åkerman går jobbtillvaron ändå vidare.

– Jag skulle bli galen om jag bara gick runt och kände mig orättvist behandlad. Det släppte när jag sa till mig själv att det var jag som hade misslyckats.

Det han ångrar är att han inte snackade upp sig själv mer på det senaste lönesamtalet eftersom det fick betydelse även när lärarlönelyftet skulle fördelas.

– Jag visste inte att det skulle bli så men jag tog för lätt på samtalet helt klart.

Hans första reaktion efter det negativa beskedet var att han ville sluta på Malmö latinskola. Men han hittade inget annat som var tillräckligt bra och bestämde sig för att jobba kvar på skolan men att göra det på sin ”lägstanivå”.

– Sen började terminen, jag träffade ungdomarna igen och kände till min förvåning att jag trivs med det här jobbet. Det var inte så lätt att sänka ambitionsnivån då. 

Miljarder till lärarlöner

  • Regeringen satsar 3 miljarder årligen på lärarlönelyftet.
  • Det räcker till höjda löner för cirka 60 000 särskilt skickliga lärare, som arbetar med undervisning och att utveckla verksamheten.
  • Löneökningen ska i snitt ligga mellan 2 500 och 3 500 kronor hos varje huvudman, men kan för enskilda lärare vara högre eller lägre.

Samhällskunskap lönar sig mest

Så här många lärare, fördelade på ämnen, fick lärarlönelyftet i Malmö stads gymnasieskolor.

Samhällskunskap /humaniora* 87
Svenska 63
Matematik 53
Naturvetenskap 52
Engelska 43
Sva 33
Yrkesämnen 32
Estetiska ämnen 31
Moderna språk 26
Idrott och hälsa 18
Övriga 45
 
* Samhällskunskap, historia, religionskunskap, filosofi, psykologi.

Alla artiklar i temat Tema: Status (8)

ur Lärarförbundets Magasin