Läs senare

Krångliga ord sätter natureleverna på prov

Läroböcker i naturvetenskap på gymnasiet innehåller ett komplext språk och många nya svåra ord. För lärarna gäller det att jobba med ämnesspråket, menar forskaren Judy Ribeck.

12 Feb 2016

Illustration: Karin CyrénTexter och genrer är Judy Ribecks forskningsområde. I sin avhandling jämför hon språket i läromedel i naturvetenskap med det i matematik respektive samhällsvetenskap. Hon tittar på hur läromedlen förändras mellan högstadiet och gymnasiet, och jämför också med akademiska texter.

Att analysera 63 läroböcker hade varit omöjligt utan hjälp av dator men några helt färdiga program fanns inte; Judy Ribeck har själv skapat många av de digitala verktyg hon behövde.

– Det tog tre år innan jag kunde börja studera materialet, berättar hon.

Judy Ribeck blev förvånad när hon kunde se att läromedlen i samhälls­vetenskap är mer språkligt komplexa än de i naturvetenskap. Det gäller både för ordlängd, meningslängd och för enskilda fraser.

– Jag trodde det skulle vara tvärtom.

Men själva orden i de samhällsvetenskapliga böckerna var mer vardagliga.

– Fackord som används inom samhällsvetenskapen förekommer också i romaner och tidningar. Det gäller inte på samma sätt för naturvetenskapen, som innehåller många ord som man inte möter utanför skolan om man inte är specialintresserad, säger Judy Ribeck och exemplifierar med ord som receptor, cellmembran och eukaryot.

Skillnaderna mellan ämnesområdena gick att se både på högstadiet och gymnasiet. Såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga läromedel blev mer avancerade på gymnasiet, men för de naturvetenskapliga var hoppet större.

– För de elever som inte har svenska som förstaspråk eller en stark grund att stå på kan det nog bli lite chockartat med alla nya svåra ord, säger Judy Ribeck.

Hon framhåller att lärare bör vara medvetna om vilka svårigheter eleverna möter. Tidigare studier visar också att lärare pratar med eleverna på ett vardagsspråk som inte matchar det språk eleverna sedan möter i läroböckerna.

– Det kan vara klokt att integrera ämnesspråkkunskaper i undervisningen, säger Judy Ribeck.

En väg att gå för att få läromedlen på gymnasiet att upplevas som lättare kan paradoxalt nog också vara att bygga ut texterna.

– Mina mätningar tyder på att det är mer fakta inpackat i läroböcker på gymnasiet än i akademiska texter. Jag tror att det hade varit lättare för många elever om boktexterna varit längre men mer luftiga och med ett mer personligt tilltal.

I avhandlingen jämför hon dagens läromedel med 1970-talets, och kan konstatera att texterna är lättare i dag. Det kan bero på mätverktyg som Lix och Ovix. Författarna har troligen utnyttjat dem för att göra böckerna mer lättlästa.

– Det är en god tanke att läroböcker inte ska vara för svåra att läsa men de får inte vara för enkla heller. Då riskerar man att tappa i förståelsen av ämnet.

Judy Ribeck tittar också på hur språket förändras i övergången från gymnasiet till högskolan. Där gäller jämförelsen endast samhällsvetenskapen eftersom naturvetenskapliga akademiska texter så gott som alltid skrivs på engelska.

– De akademiska texterna är oerhört mycket mer komplexa i nästan alla mått och utvecklingshoppet är mycket stort, konstaterar hon.

Meningar blir längre och mer avancerade och orden längre och mer ovanliga på akademisk nivå. Gymnasieläromedlen kan alltså vara för enkelt skrivna för att förbereda eleverna väl för akademiska studier, menar Judy Ribeck.

Kan det inte vara så att de akademiska texterna är onödigt svåra?

– Jo, så kan det vara. Det bästa vore kanske om det gick att mötas och göra en kompromiss, säger Judy Ribeck.

Vem? Judy Ribeck är lektor vid institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet.
Vad? Avhandlingen Steg för steg – naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas.
Hur? Språket i 63 läromedel samt några akademiska texter har analyserats och jämförts.
Lix står för läsbarhetsindex och utgår från medeltalet ord per mening och andel långa ord. Ovix, ordvariationsindex, beskriver hur varierat ordförrådet är.

ur Lärarförbundets Magasin