Läs senare

Kan bli genväg till jobb

YrkespaketRegeringen vill införa ettåriga yrkespaket som ska ge arbete snabbt, inom till exempel vården och byggbranschen. Men det finns farhågor om att unga kan fastna i låglönejobb.

av Björn Andersson
02 Jun 2017
02 Jun 2017
Yrkeslärare Per Frössevi tror att yrkespaket kan passa en del av hans elever. Foto: Magnus Andersson

Skolverket ska på regeringens uppdrag ta fram så kallade yrkespaket som ska bestå av kurser från nationella yrkesprogram. Utbildningen ska pågå omkring ett år och kunna leda till arbete. Vid ett senare tillfälle ska eleverna kunna läsa in en fullständig gymnasieexamen.

Per Frössevi är yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet på Ellwynska skolan i Katrineholm och ser positivt på förslaget.
– Jag tror att det kan vara en ypperlig idé för de nyanlända som har svårigheter att klara alla våra kurser på grund av språket. Det skulle passa vissa av dem.

Enklare sysslor kan man klara utan att ha fullföljt en undersköterskeutbildning, menar han.
– En tillsvidareanställning som vårdbiträde kan vara en lösning på lång sikt för en del elever.

Det finns dock en viss risk att yrkespaketen – om de leder till jobb – sänker statusen på en komplett yrkesutbildning, menar Per Frössevi.
– Men jag tror ändå att ungdomar som är i 16-årsåldern med bra språkkunskaper väljer ett helt vårdprogram.

Josefin Valham är är lärare på språkintroduktion på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna. Hon tror att några av hennes elever skulle kunna välja att läsa ett yrkespaket. Främst de med få utbildningsår från sina hemländer. Men hon ser också en risk med att man delar upp ungdomsgrupper, där några kan fastna i låglönejobb om de inte senare återupptar en utbildning.
–  Och min stora oro är egentligen om arbetsgivarna anser att ett yrkespaket är tillräckligt för anställning, säger hon.

För ungdomar som kommer till Sverige med god skolbakgrund från hemlandet tror hon inte på yrkespaket.
– Det vore fel att locka in dem på den vägen. Många har höga ambitioner och stora möjligheter att studera på gymnasiet eller i vuxenutbildning till att börja med.

Regeringen har de senaste åren förespråkat högskolebehörighet som standard på yrkesprogrammen. Yrkespaket tycks vara ett steg i en helt annan riktning. Men gymnasieminister Anna Ekström (S) anser inte att man ger upp det tidigare målet.
– Nej, de som inte klarar det på ett första försök i gymnasieskolan ska ha möjlighet att komma tillbaka. Jag hoppas att vi har så pass breda och säkra vägar tillbaka till utbildningen, säger hon.

Men näringslivet säger ju ofta att de behöver kvalificerad personal med bred kompetens?
– Jag har stort förtroende för att Skolverket tillsammans med branscherna ska kunna identifiera ett antal yrkespaket där det finns bra möjligheter att få en försörjning, säger Anna Ekström.

En skillnad jämfört med yrkesintroduktion är att ett yrkespaket ska vara påbyggnadsbart inom vuxenutbildningen.

ur Lärarförbundets Magasin