Ingår i temat
Introduktionsprogram
Läs senare

Kamp mot klockan för Åkes elever

IntroduktionsprogramNyanlända måste klara grundskolekurserna innan de blir utvisade eller för gamla för gymnasiet. Samtidigt måste lärarna upprätthålla kunskapskraven.
– Det blir hur mycket konflikter som helst, säger läraren Åke Rosén.

av Per Hagström
08 Feb 2018
08 Feb 2018
Kamp mot klockan för Åkes elever
Erfaren byggare. Mura, gjuta och lägga plattor har Mohammad Husseini (till höger) lärt sig på byggen i Iran. Men att bygga i trä är en ny erfarenhet för honom och klasskompisen Nasim Sheizad. Foto: David Magnusson

Helan och Halvan, en trestegshoppare och en pytonorm. Dagens lektion kretsar kring längdenheter och Åke Rosén, lärare i matematik, fyller vita tavlan med pedagogiska exempel. Då och då mäter han med stora lärarlinjalen.
– Hur många centimeter är tre meter? Alltså inte decimeter utan centimeter med c, förtydligar han och tecknar bokstaven i luften så att ingen ska missförstå.

Det finns massor av jobb. Jag jobbade hela sommaren med att bygga tak.

Eleverna framför honom går på språkintroduktion på Järfälla gymnasium. De är i övre tonåren men läser matematik som motsvarar ungefär årskurs fyra i grundskolan. Merparten är nyanlända och har knappt gått i skolan tidigare. Förra terminen läste de lågstadiematte och steget till mellanstadienivån har varit stort för vissa, enligt Åke Rosén.
– Det är en sak att räkna kissekatter och snäckor för att få lite taluppfattning. Men i årskurs fyra blir det mer abstrakt med decimaltal och dessutom läsfrågor.

När Skolinspektionen gjorde en större granskning av språkintroduktion förra året konstaterade myndigheten att det finns en ”utbredd stress” bland elever som läser programmet. Många oroar sig för att bli för gamla för att hinna gå över till ett nationellt program innan de faller för åldersstrecket. Det gäller särskilt de elever som ännu inte har fått uppehållstillstånd. De måste läsa in tillräckligt många grundskoleämnen för att bli behöriga innan de fyller arton – annars får de inte påbörja ett nationellt program. Det är en stress som Åke Rosén är väl bekant med.
– Jag har elever som befinner sig på lågstadienivå i matte och samtidigt vill bli uppflyttade till en grupp som läser motsvarande årskurs nio, berättar han.

Race mot slutbetyg. Längdenheter, decimaltal och procent. Ali Habibi och Shahad Tmemie måste avverka mellan­stadiematten på kort tid för att nå årkurs nio-nivå. Läraren Åke Rosén känner av elevernas stress. Foto: David Magnusson

Till det kommer de nya reglerna om uppehållstillstånd grundat på gymnasiestudier. De har höjt insatsen ytterligare för nyanlända elever. Studier på introduktionsprogram kan ge uppehållstillstånd i max 26 månader. Under den tiden måste eleverna bli behöriga till ett nationellt program för att få ytterligare förlängning och en chans till ett permanent uppehållstillstånd grundat på arbete efter examen.

Eleverna har alltså goda skäl att snabbt lägga grundskolans kurser bakom sig och gå vidare till gymnasienivån. Lärarna å sin sida kan inte sänka ribban för godkänt utan måste hålla på kunskapskraven. Det är olika intressen som kolliderar, konstaterar Åke Rosén.
– Ibland har jag svajat ut från lektionerna med huvudvärk på grund av alla konflikter.

Språkintroduktion bygg – så funkar det

  • Startade hösten 2016 vid Järfälla gymnasium.
  • Elever som går språkintroduktion får anmäla intresse och antas i mån av plats.
  • Inga förkunskaper krävs.  
  • I första kullen antogs åtta elever – i andra kullen tolv.
  • Eleverna läser byggkurser och svenska, engelska, matte samt idrott och hälsa.
  • Eleverna tillhör språkintroduktion under första året och går över till yrkesintroduktion andra året.

Men dagens lektion avlöper utan större missöden. Efteråt stöter Åke Rosén ihop med kollegan Anders Rosén ute i korridoren. Ja, de har samma efternamn men är inte släkt, intygar de. Anders är gammal trä- och metallslöjdslärare men har gått över till att undervisa nyanlända i matematik precis som Åke. Han berättar att han känner sig som en tjänsteman på Migrationsverket numera.
– Om vi ger eleverna ett snällbetyg så att de klarar årskurs nio så kommer de in på gymnasiet. Gör vi inte det så kan de bli utvisade, sammanfattar han läget.

Åke Rosén nickar instämmande. Av ren självbevarelsedrift har han och kollegorna tagit till olika knep för att göra det mindre tydligt vilken årskurs i grundskolan som eleverna läser för tillfället. Tidigare var det vanligt att elever sade att de hade läst ut läroboken för en viss årskurs och krävde att få gå vidare till nästa.
– Nu kör vi inte med böcker längre utan de får ett häfte som vi kallar årskurs fyra till nio, berättar Åke Rosén.

De nya rutinerna har gett ett visst andrum, tycker han. Men han tror att det behövs större förändringar för att komma till rätta med problemen. Nyanlända elever är en heterogen grupp och de måste kunna välja olika spår i sina studier. Att råplugga svenska och grundskoleämnen för att snabbt gå vidare till ett nationellt program och gymnasieexamen fungerar för några men långt ifrån alla, enligt hans erfarenhet.
– Jag har elever som skulle behöva minst fyra år bara för att bli behöriga till gymnasiet och de kommer inte ta examen förrän de är närmare 30.

En fot inne. Sovanvath San från Kambodja och Arif Khalili från Afghanistan är nya i både Sverige och byggbranschen men tror att jobbchanserna är goda. Foto: David Magnusson

Han ser en risk att många tappar sugen på vägen.

Åke Rosén är bygglärare från början och har fortfarande en del av sin tjänst på bygg- och anläggningsprogrammet. Han vet att byggbranschen skriker efter folk och för ett år sedan tog han och kollegorna initiativ till språkintroduktion bygg – en variant där nyanlända elever blandar studier i svenska, matte och engelska med byggkurser på gymnasienivå. Målet är inte i första hand att eleverna ska gå vidare till det ordinarie byggprogrammet utan att de ska bli anställningsbara och gå direkt ut i jobb.

Från mattesalen visar Åke Rosén vägen till sitt andra hem på Järfälla gymnasium: bygghallen. Det är en skarpt upplyst hangarliknande byggnad där hammarslag ekar mellan väggarna och luften doftar nysågat virke. I ett hörn har förstaårseleverna på språkintroduktion bygg samlats i blåbyxor och röda hjälmar kring ett husbygge som än så länge bara består av en grund och två hjälpligt uppstagade ytterväggar. Eleverna Mohammad Husseini och Nasim Sherzad från Afghanistan diskuterar på sitt modersmål hur träreglarna ska placeras i en tredje vägg som snart ska resas.

Åke Rosén. Foto: David Magnusson

Mohammad Husseini är ingen nybörjare i byggsvängen. Han jobbade på byggen i Iran under flera år innan han kom till Sverige. Men träkonstruktioner är något nytt för honom.
– I Iran byggde vi med tegel, betong och gips. Trä används mest för att elda med.

Det har inte blivit så mycket skolgång för hans del.
– Jag gick fyra år i en afghansk skola. Lärarna där jobbade svart för de hade inte tillstånd att undervisa i Iran, berättar han.

Två gånger gjorde polisen razzia och stängde skolan.
– Alla sprang när de kom och lärarens man blev gripen, minns han.

Men här i Sverige har Mohammad Husseini redan fått in en fot på arbetsmarknaden.
– Det finns massor av jobb. Jag jobbade hela sommaren med att bygga tak och jag jobbar på helgerna med att renovera hus, säger han.

Och det är just det som är Åke Roséns poäng – att det inte är nödvändigt med en fullständig examen från byggprogrammet för att få sitt första jobb. Han har regelbundna kontakter med Byggnadsindustrins yrkesnämnd och vet vad branschen efterfrågar.
– De vill ha folk som dyker upp i tid, har käkat frukost och är beredda att jobba i åtta timmar.

Det är inte så att branschen ser ner på utbildning, vill han poängtera.
– Med fullständiga betyg från byggprogrammet hamnar du högre på lönestegen men det är inte ett krav för att bli anställd.

Byggboom. Mohammad Husseini går första året på språkintroduktion bygg men extraknäcker redan i branschen på helger och lov. Foto: David Magnusson

För att bli antagen till språkintroduktion bygg på Järfälla gymnasium krävs inga särskilda förkunskaper. Men bland eleverna som har anmält intresse och antagits finns mycket kompetens har bygglärarna märkt. Momentet murning och putsning som kan ta ett par veckor för svenska elever klarade de nyanlända på en dag.
– De har murat i sina hemländer och de blåste snabbt upp tegelstenar, fogar, slammade och putsade, säger Åke Rosén.

Eleven Mohammad Husseini vill arbeta och tjäna pengar som byggnadsarbetare när han är klar med gymnasiet. Men det långsiktiga målet är att bli ingenjör.
– Jag ska försöka studera samtidigt som jag jobbar, säger han.

Det är många nyanlända som delar hans dröm om ett akademikeryrke, berättar Åke Rosén.
– De vill bli advokater och läkare. Och självklart ska de gå vidare till ett högskoleförberedande program om de har förutsättningar för det. Men utan någon skolbakgrund är det tufft, konstaterar han.

Därför vill han se ännu fler yrkesspår inom språkintroduktion. Järfälla gymnasium står i begrepp att starta en inriktning mot restaurang och livsmedel. Men varför inte starta ännu en mot till exempel barn och fritid? undrar Åke Rosén. Samtidigt är det inte självklart att nyanlända väljer ett yrkesspår i första hand, tror han.
– Passa barn och ta hand om gamla har låg status i många länder och är inte ens betalt. Och byggnadsarbetare är mer eller mindre slavar i vissa delar av världen.

Han försöker förklara för sina elever att det är annorlunda i Sverige.
– Jag säger till dem som kan sätta plattor att svenskar är galna. De kan betala 200 000 för en ny toa och dusch.

Detta gäller för elever utan uppehållstillstånd

  • Elever som saknar uppehållstillstånd har inte rätt att påbörja ett nationellt program efter 18 års ålder, enligt skollagen. För elever med uppehållstillstånd går gränsen vid 20 år.
  • Studier på introduktionsprogram kan ge uppehållstillstånd i drygt två år. Sedan måste eleven komma in på ett nationellt program.
  • Studier på nationellt program kan ge uppehållstillstånd i omkring fyra år plus sex månader för att etablera sig på arbetsmarknaden efter examen. Ett arbete efter examen kan i sin tur ge permanent uppehållstillstånd.

Alla artiklar i temat Introduktionsprogram (9)

ur Lärarförbundets Magasin