Ingår i temat
Elevmakt
Läs senare

Jobbar för en säkrare skola

De kontrollerar säkerheten i elsalen och ställer krav på större elevskåp. Med envishet går mycket att förändra menar William Woxblom och de andra elevskyddsombuden på Bessemerskolan.

av Björn Andersson
10 Feb 2017
10 Feb 2017
Säker praktik. Shahad Alsafi tycker att Bessemerskolan har bra arbetsmiljö men på vissa vårdboenden ser hon brister som dålig städning och skitsnack mellan kollegor. Här övar hon på en av skolans dockor. Foto: Maria Hansson

På ett av elevskåpen hos el- och energiprogrammet ligger en guldfärgad motorcykelhjälm. Skåpen är för små för att den ska kunna låsas in. Samma problem är det med stora vinterjackor, väskor och om man har många böcker.

– Stoppar man in en bok så ramlar någon annan ut, säger William Woxblom när han öppnar sitt fyrkantiga skåp.

Han går i trean och är ett av Bessemerskolans elevskyddsombud här i Sandviken. För hans arbetskläder finns speciella utrymmen men behovet av större elevskåp är en fråga som elevskyddsombuden drivit länge.

Så jobbar ombuden

Några av elevskyddsombudens uppdrag på Bessemerskolan:

  • Delta i skyddsrond i maj månad och uppföljning i oktober.
  • Möten två gånger per termin som samordnas av likabehandlingsansvarig lärare.
  • Delta i arbetet med lika­behand­lingsenkät och trygghetsdialog.
  • Vara med och skriva likabehand­lingsplanen tillsammans med arbetslaget på respektive program.

Las Osman, som går i ettan på teknikprogrammet, berättar att några nu har fått större skåp medan han och andra har kvar de mindre.

– Det enda som får plats i mitt skåp är väskan, säger han.

Det är klasserna som har röstat fram vilka som ska vara elevskyddsombud för skolans olika program.

– I min klass fanns det faktiskt flera frivilliga men ofta är det nog tvärtom, säger Oskar Sköld som går i ettan på samhällsvetenskapliga programmet.

Sex ombud från olika program har samlats den här dagen inför ett kommande möte om likabehandlingsplanen. Alla tycker att det är bra att de har inflytande över miljön i skolan.

Skolmaten är ett område som ofta leder till diskussioner och åsikter om vad som bör serveras.

– Vi får inte korv lika ofta nu som förut och vi har fått varmare och bättre luft i matsalen. Det är som i politiken, är det något man vill förändra så får man ligga i, speciellt om det kostar mycket pengar, säger Oskar Sköld.

Ett exempel på framgång, som elevskydds­­ombuden nämner, är när de fick mörkläggningsgardiner i klassrummen. Förut blev det för varmt när solen sken in och för ljust för att kunna se vad lärarna visade på smartboards och andra tavlor.

Skyddar skolan. Kevin Mäntyniemi, Las Osman, Rickard Askeroth, Shahad Alsafi, William Woxblom och Oskar Sköld är elevskydds­ombud på Bessemerskolan. Varje år har de skyddsrond och tillsammans med lärarna ska de skriva likabehandlingsplaner. Foto: Maria Hansson

– Det tog sin tid men till slut fick vi gardiner. De har kostat mycket och då blir det svårare, resonerar William Woxblom.

En fråga om andra slags gardiner är ännu inte löst. Dem vill eleverna ha i uppehållsrummet för el- och energiprogrammet, som ligger i slutet av en lång korridor. Några elever sitter nu vid ett av borden och en lärare tittar ut från sitt arbetsrum när gruppen av elevskyddsombud passerar. Kevin Mäntyniemi och William Woxblom pekar mot fönstren ovanför ett element.

Det är här de vill ha gardiner. Dels för att det ska bli snyggare, dels för att det blir för ljust i rummet när solen skiner. I två år har de drivit frågan.

– Förslaget har varit uppe men då sades det att brandrisken skulle öka med gardiner. Men det senaste jag hörde var att vi i alla fall ska få gardiner men att det tar tid, berättar Kevin Mäntyniemi, som går tredje året på el- och energiprogrammet.

Ombuden ser som sin uppgift att upptäcka brister i skolan och att driva klasskompisarnas synpunkter. De här frågorna förs sedan vidare till elevrådsstyrelsen där också rektorn finns med. Mötena med rektorn hålls två gånger per termin. Därutöver har elevråden möten en gång i månaden.

– Det kan handla om allt från att det behövs glöd­lampor till den psykosociala miljön, säger Oskar Sköld.

En gång per år är elevernas ombud med på skyddsrond tillsammans med rektorn och representanter för andra personalgrupper. Varje program har sin rond.

– Det är bra att vi går igenom lokalerna ordentligt och för protokoll. Men vi har faktiskt inte hittat några brister när jag har varit med, säger Kevin Mäntyniemi.

Elevskyddsombuden på Bessemerskolan får grundläggande utbildning av Sveriges elevkårer. I kursen ingår bland annat arbetsmiljölagen, rollen för elevskyddsombud och frågor om fysisk och psyko­social arbetsmiljö.

Bandet går. William Woxblom håller koll på sä­kerheten på el– och energiprogrammet. Här arbetar han med kopplingarna på ett transportband. Foto: Maria Hansson

Shahad Alsafi går i tvåan och är elevskyddsombud för vård- och omsorgsprogrammet. Hon har karaktärsämnen på andra våningen och visar olika dockor som de kan öva på. En är i en vuxen persons storlek medan den andra är en barndocka. Hon tycker att arbetsmiljön är bra på skolan men att det finns brister när hon är ute på apl.

– På vissa vårdboenden har det varit lite smutsigt och ibland förekommer skitsnack mellan kollegor. Då är det ingen vidare arbetsmiljö. Ett annat problem kan vara att vi lär oss något på ett sätt i skolan och så jobbar de på andra sätt på arbetsplatserna.

El- och energiprogrammet har en miljö som kan vara livsfarlig om något går fel. Inne i salen finns flera övningsväggar där eleverna tränar på att dra ledningar och göra olika kopplingar. Här finns också enormt många sladdar och flera elcentraler med säkringar.

– Ingen incident har inträffat vad jag vet. Vi har så bra lärare som håller koll och som har gjort oss medvetna om riskerna, säger Kevin Mäntyniemi.

Klasskompisen William Woxblom visar att strömbrytaren är låst med hänglås som bara läraren får låsa upp.

– När vi drar ledningar så är det ingen ström påslagen. Sen kan läraren slå på strömmen så att man ser om vi har kopplat rätt, berättar han.

Las Osman på teknikprogrammet tycker också att arbetsmiljön är bra på skolan. I kemin finns det dock en del risker.

– Jag har fått lite syra på handen men det var ingen större fara. Jag gick till kranen och sköljde en lång stund. När vi har laborationer får vi inte dricka eller äta något, som ett äpple eller liknande.

Stress är något som ibland kan vara ett problem. Speciellt i slutet av terminerna då det kan bli många prov.

– När vi skulle ha flera prov samma vecka så tog vi upp det med lärarna. De lade då om proven så att det blev bättre, berättar Kevin Mäntyniemi.

När det gäller frågor om trakasserier, trygghet eller annat i den psykosociala miljön menar de sex elevskyddsombuden att det är bra stämning på skolan.

– Jag har inte sett någon som varit riktigt taskig, men det är klart, jag har inte koll på alla, säger Las Osman.

I år är det första gången som elevskyddsombuden ska vara med och skriva likabehandlingsplanerna tillsammans med programmens arbetslag. Det ska finnas en plan för varje program. Nu är det genomgång i aulan och skolans gymnasie­samordnare Madelene Järpenstråle går igenom de sju diskriminerings­grunderna. I bänkarna sitter elevskyddsombuden och likabehandlingsansvariga lärare. De får bland annat se resultat från Skolinspektionens tillsyn. Statistiken visar att Bessemerskolan har bättre värden än genomsnittet i landet när det gäller trygghet och att skolan ligger på genomsnittsvärdet i att förhindra kränkningar.

Oskar Sköld tror att det kommer att gå bra att få fram en likabehandlingsplan.

– Det är första gången så jag får sätta mig in lite mer i frågorna. Men vi har två månader på oss och vi har den förra planen att titta på, säger han och lämnar aulan för hemfärd.

Ledningens ansvar

Elever har från årskurs 7 i grundskolan och i gymnasieskolan rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud. Skolledningen ska aktivt uppmana eleverna att utse ombud.

Källa: Arbetsmiljöverket

Alla artiklar i temat Elevmakt (8)

ur Lärarförbundets Magasin