Ingår i temat
Lärare som leder
Läs senare

”Jag tar hjälp av min pondus”

LedarskapTydlighet, flexibilitet och relationer. Det är viktiga delar i Linda Gunnarssons ledarskap som matte- och fysiklärare på Hulebäcksgymnasiet.

av Per Bengtsson
13 Dec 2017
13 Dec 2017
Foto: Nicke Johansson

Vad bygger du ditt ledarskap i klassrummet på?
– Relationer. Både med gruppen och individer. Jag vill styra eleverna till att ta hjälp av varandra, det som kallas kollaborativt lärande. Jag tror att det gynnar alla att få dela med sig och utveckla sina tankar enskilt, i smågrupper och i helklass. I fysiken kan det handla om att diskutera ett begrepp och i matematiken om problemlösning.

Har du någon genomtänkt ledarstil?
– Nej. Men det handlar om att med hjälp av sin pondus vara tydlig med när eleverna ska börja jobba och när de ska avbryta. Pondusen kan skifta ganska mycket i förhållande till klassen. En sen eftermiddag när de haft många lektioner under dagen kan de vara svårledda och befinna sig lite överallt. På förmiddagen är de oftast mer fokuserade och lugna. Så man måste vara flexibel i sin ledarstil.

När blev ditt ledarskap utmanat senast?
– Det händer ganska ofta. Speciellt när det är nära till prov och både jag och eleverna är stressade. För något år sedan hade jag en svårledd grupp som jag tog över i tvåan. Där fanns några starka individer som ifrågasatte innehållet i undervisningen och mina lektionsupplägg. De blev frustrerade för att de inte hann räkna så långt som de tänkt sig eftersom jag prioriterade diskussioner på lektionerna. Det gjorde att jag inte lyckades få någon riktigt bra relation till gruppen.

Hur löste du det?
– Jag gjorde en kursutvärdering där alla fick ge sina synpunkter. Sedan presenterade jag den för hela klassen och vi kunde konstatera att det fanns både plus och minus. Därefter anpassade jag mig delvis efter dem som uttryckt kritik. Jag försökte vara flexibel utan att göra för stort avkall på mitt eget förhållningssätt.

Hur har ditt klassrumsledarskap utvecklats?
– Jag har blivit tryggare hela tiden, samtidigt som jag fått ökad förståelse för hur svårt det är och därmed börjat tvivla på mig själv. Med tiden blir man tryggare i sitt ämne och bättre på att leda övningar. I början handlade det mest om att hantera materialet och ta sig igenom kursen.

Du undervisar även blivande lärare på Chalmers. Hur drillar du lärarstudenterna i ledarskap?
– Jag inledde det här uppdraget nu i höst och känner mig fortfarande ny. Studenterna har precis kommit tillbaka från sin andra praktikperiod och jag läser bland annat deras loggböcker och låter dem reflektera över olika dilemman i klassrummet. Mycket handlar om ledarskapet och hur de hanterar klassen. När jag är ute på praktikbesök märker jag direkt om studenten är en bra ledare.

Vilka egenskaper behöver man för det?
– Jag tror att mycket handlar om att ha en positiv inställning när man möter klassen och att man är trygg i att vara den vuxna i rummet, den som ska styra vad som händer. Man behöver också vara duktig på att känna in klassen. Vissa ber nästan om ursäkt för sig och då blir det stökigt.

Alla artiklar i temat Lärare som leder (8)

ur Lärarförbundets Magasin