Ingår i temat
Elevmakt
Läs senare

”Jag fick bättre betyg när jag kunde påverka”

ElevmaktAtt få göra sin röst hörd i allt från lektionsupplägg och temadagar till arbetsmiljön på skolan. Det är elevinflytande för Ebba Grape, som i sitt gymnasiearbete konstaterade att elevernas möjlighet att påverka varierade från skola till skola.

Illustration: Helena Davidsson Neppelberg

Ökat engagemang och högre resultat. Det kan bli effekten då eleverna får inflytande över sin skolgång. Men för att det ska bli verklighet krävs att skolan informerar om möjligheterna, menar Ebba Grape.

– Det är ofta svårt för elevkårer att nå alla program, men vi kämpade för att alla skulle känna sig delaktiga, och att det skulle finnas ett bra system för inflytande.

Under sin gymnasietid var hon aktiv i elevkåren på Skara katedralskola och hon var även engagerad i Sveriges elevkårer. I trean blev hon elevkårsordförande på sin skola och en stor del av hennes liv handlade om frågor som rörde elevers möjligheter att höras. När det var dags för gymnasiearbetet i trean föll det sig naturligt att välja elevinflytande som ämne.

Hon skapade en enkät i två varianter, en för vanliga elever och en med lite fler frågor för elever som var engagerade i elevråd eller elevkår. Hon spred enkäterna dels på sin egen skola, dels via det kontaktnät hon fått genom sitt engagemang i Sveriges elevkårer. I enkäterna fanns frågor om hur eleverna upplevde möjligheten att påverka på sin skola och om hur de såg på betydelsen av att höras. Sammanlagt 140 elever besvarade enkäterna.

Ebba Grape.

– Det såg väldigt olika ut på olika skolor. På vissa lyssnade skolledningen väldigt mycket på elevråd eller elevkår, som fick igenom allt, på andra ville de inte samarbeta alls, berättar Ebba Grape.

Hur väl det fungerade handlade både om personkemi mellan rektor och elevkårens eller elevrådets ordförande och om att vissa rektorer var skeptiska till konceptet med en fristående elevkår.

Forskning kring elevinflytande visar att det är ovanligt att elever får påverka ämnesinnehåll och undervisningsformer, och att möjligheterna minskar från grundskola till gymnasium. Enligt forskaren Per-Åke Rosvall, som skrev sin avhandling om elevinflytande på gymnasiet, betonar skolan oftare möjligheter till demokratisk påverkan i framtiden, än i skolan. Många elever vill inte heller uttrycka synpunkter, av rädsla för att framstå som plugghästar inför kamraterna.

Eleverna i Ebba Grapes enkät svarade att de fick påverka allt från skolkonferenser till att byta ut tallrikar i matsalen. På hennes egen skola fick elevkåren igenom att alla elever skulle återfå en gemensam rast för att möjliggöra möten över klassgränserna, och de bollade kontinuerligt idéer med ledningen kring aktuella frågor, som frånvaro i samband med studentresor eller strukturer för elevinflytande. Hon upplevde att ledningen lyssnade men att eleverna ibland fick tjata för att få igenom vad de ville.

Vad önskar då elever att de hade mer att säga till om, enligt Ebba Grapes undersökning och erfarenheter?

– Många vill få tycka till om upplägg före kursstart och de vill ha mer att säga till om vad gäller arbetsmiljön. Det borde finnas en given plats för elevkåren i samtal om skolans utveckling, säger Ebba Grape.

Forskaren Per-Åke Rosvall kom i sin avhandling fram till att bristen på elevinflytande kan kopplas till att skolan har blivit mer individualiserad, vilket gjort det svårare att gå ihop kollektivt för att påverka. Skolans geografi kan också spela in. Medan teoretiska program ofta finns i skolans huvudbyggnad, nära rektorsexpeditionen, finns yrkesprogrammen i separata byggnader långt från huvudbyggnaden, vilket försvårar för dessa elever att nå fram.

Enligt forskare finns det en generell risk att vissa elever vill påverka så att skoluppgifter ska bli enkla och snabba att genomföra, och att kursinnehållet då blir för lättviktigt och inte leder till optimalt lärande. Forskning visar också att elever vid yrkesförberedande program har större möjligheter att påverka undervisningens form och innehåll än elever på studieförberedande program, men att yrkeselevernas makt då i hög utsträckning handlar om att sänka kraven. Vill de i stället höja ambitionsnivån går det sämre. För studieförberedande program är det tvärtom. Skolverket varnar för att det som ser ut som inflytande för somliga elever i praktiken snarare blir ett befästande av deras låga position både i skolan och i samhället.

Ett annat potentiellt problem med elevinflytande är att de resursstarka eleverna är de som hörs mest och tillåter sig tala för hela gruppen. Ebba Grape håller med om riskerna.

– Jag tror att det stämmer, men det går att hantera med utformandet av inflytandet och hur lärarna väljer att ta till sig elevernas synpunkter. Min lärare i svenska var väldigt öppen och frågade vad vi tyckte, men hon hade en tydlig grund i vad kursen faktiskt skulle innehålla och hänvisade till det.

I sin uppsats skriver Ebba Grape om det samband som forskning visat – att chansen att göra sin röst hörd ökar engagemanget i studierna. Elever som har möjlighet till vissa former av inflytande, som att de får diskutera och samtala i klassrummet, delta i konfliktlösning och arbeta i demokratiska former, når också bättre resultat. Är lärare medvetna om att det finns ett sådant samband?

– Vissa är det. Det finns lärare som är riktiga eldsjälar och ser till att skapa möjligheter till delaktighet och att uttrycka åsikter på sina lektioner. Mina egna bästa betyg fick jag i de kurser där jag gillade läraren och kände att jag kunde påverka, säger Ebba Grape.

Efter gymnasiet arbetade Ebba Grape två år på Sveriges elevkårer som verksamhetsutvecklare. I dag är hon ombudsman för SSU i Stockholms län och läser parallellt med det statsvetenskap.

– Engagemanget under skoltiden har betytt otroligt mycket för mig och är det som har haft allra störst betydelse för vad jag gör i dag och vad jag siktar på i livet.

Ebba Grape är stolt över sin gamla gymnasieskola. 2015 fick Skara katedralskolas elevkår tillsammans med skolans ledning Sveriges elevkårers pris för bästa teamwork.

– Jag känner att vi byggde en bra grund och det vi arbetade för verkar funka.

Lästips:

  • Elevinflytande. Vilka möjligheter har svenska gymnasieelever att påverka sin skolgång? Gymnasiearbete av Ebba Grape, Katedralskolan i Skara, 2014. Finns att läsa på www.sverigeselevkarer.se, sök på ”gymnasiearbeten”.
  • … det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras… En etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan. Avhandling av Per-Åke Rosvall, Umeå universitet/Högskolan i Borås, 2012. Finns att läsa på www.diva-portal.org.

Alla artiklar i temat Elevmakt (8)

ur Lärarförbundets Magasin