Läs senare

I led är tiden!

TimelineMed hjälp av tidslinjer blir händelseförloppet i exempelvis en bok på engelska lättare att förstå.
I programmet Timeline kan man skapa dem själv.

I led är tiden!
Illustation: Spektra

En roman med många karaktärer, begrepp och händelser kan vara svår att hänga med i. Om den är skriven på engelska står en språkbarriär i vägen för förståelsen. Har man dessutom läs- och skrivsvårigheter uppstår ytterligare problem.

Fredrik Norman, lärare på Bessemerskolan i Sandviken, lägger mycket möda på litteraturstudierna i engelskan. Till sin hjälp har han skolbibliotekarierna Kirsi Rutanen och Emma Lindgren, som bistår med att ta fram texter med rätt innehåll och svårighetsgrad för respektive kurs.
– Men när vi läser en hel bok och sedan jobbar med innehållet, till exempel i övningar där vi analyserar litterära element, så kan vi upptäcka att eleverna inte förstår vad som händer i boken, säger Fredrik Norman.

Fördelarna med tidslinjer

  • Ökad förståelse. Både för elever med läs- och skrivsvårigheter och de som brottas med en språkbarriär.
  • Inkluderande. Vissa tycker att det är pinsamt att prata engelska inför klassen. Då kan de i stället bidra med innehåll till tidslinjen.
  • Skapar samband. Man kan följa en viss händelse i boken och via tidslinjen se hur den påverkar berättelsen och karaktärerna.

För att underlätta för dem som har svårt att hänga med i handlingen har de låtit eleverna sammanfatta, återberätta och skapa diskussionsfrågor. Fredrik Norman har även testat att visualisera handlingen i bilder eller med hjälp av tankekartor.
– Tankekartor är spretiga och kan dra åt olika håll. Vi behövde skapa logik i ett linjärt berättande. Med en tidslinje lyckades vi bilda en kedja av resonemang som underlättar förståelsen av texten. Det har gett resultat i prov och inlämningsuppgifter. Förståelsen har ökat, säger han.

Fredrik Norman sökte efter ett digitalt verktyg och föll för Timeline, där man kan skapa och flytta ”bubblor” längs en linje. Programmet kräver ingen inloggning. Just det tyckte han var viktigt – eleverna ska inte behöva registrera nya konton eller användare.
– Det är väldigt simpelt, säger han.

Ofta gör han en gemensam tidslinje för klassen på stor skärm, men eleverna kan också göra egna varianter på sina datorer om de vill fördjupa något på egen hand.
– Man kan spara tidslinjerna och återkomma till dem, säger Fredrik Norman.

Kom igång med Timeline

  1. Gå in på readwritethink.org. Skriv ditt namn och projektets titel. Det kan vara en boktitel eller ett namn på en person.
  2. Tryck någonstans på den tidslinje som nu syns. En ruta eller en bubbla dyker upp i det vänstra hörnet. Skriv rubrikord, exempelvis ”Början” och en beskrivning av vad som hände i början av boken.
  3. Beta av händelse efter händelse i det kapitel ni läst, med bubbla efter bubbla för att med tidslinjens hjälp skapa ytterligare ett kognitivt steg. ”Först hände det, sedan hände det och det ledde fram till detta.”
  4. Låt eleverna själva skapa sina egna tidslinjer utifrån en text.

I våras lät han fyra grupper arbeta med tidslinjer kring olika böcker. En grupp läste engelska 7, den mest avancerade kursen, där de ska möta postkolonial litteratur och få en känsla för hur olika kulturer påverkat engelskan. Eleverna läste The colour of purple av Alice Walker.
– Den är skriven på afroamerikansk engelska. Texten är inte alltid grammatiskt korrekt och det finns dialektala uttryck och slang som eleverna inte är så vana att möta, även om de befinner sig på en avancerad nivå. För att leda dem igenom de svårigheterna lät vi dem göra tidslinjer.

Tack vare det kunde undervisningen koncentreras på hur händelserna i boken påverkade huvudpersonen och även diskutera kvinnokamp och destruktiva relationer, som är några av bokens teman.
– Eleverna upplevde boken som intressant och aktuell, trots att den är skriven för över 30 år sedan.

Fredrik Norman menar att tidslinjer kan vara användbara i de flesta ämnen där eleverna ska resonera, till exempel kring lösningar i matematik. Själv undervisar han förutom engelska även i religion.
– Där skulle man kunna göra en tidslinje av kristendomens utveckling. Det skulle kunna bli ett fantastiskt innehåll! Och tankekartor använder jag fortfarande i religionsämnet. Det passar till exempel om man talar om centrala begrepp. Vilka ord kopplar vi till islam? Då gör det inget om det spretar.

Fredrik Norman

Jobbar som: Förstelärare i engelska och religion på Bessemerskolan i Sandviken. En av finalisterna i kategorin Årets nytänkare på Framtidsgalan 2016.

Digital klassrumsfavorit (förutom Timeline): ”Google. Man måste vara intresserad av att vilja upptäcka och äventyra lite grann för att kunna nå rätt. Och våga testa det i klassrummet sedan. Om något inte funkar, då är det inte hela världen. Man måste våga misslyckas och våga vara öppen med det.”

Följ Fredrik: Bloggar på Didaktiska laboratoriet, didaktiskalaboratoriet.blogspot.se (finns även på Facebook och har en egen Youtubekanal).

ur Lärarförbundets Magasin