Läs senare

Hur skulle jag kunna leda samtal om språk?

av Britt-Marie Carlsson
07 Apr 2017
07 Apr 2017
Foto: Roger Borgelid

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är temat för det kollegiala lärandet vi diskuterar i våra lärgrupper på Nobelgymnasiet just nu. Oj, nej, tänkte jag först när jag fick höra vad vi skulle arbeta med. Hur skulle jag kunna leda samtal om språkutveckling? Jag är ju ingen svensklärare, jag är ju yrkes­lärare. Och hur skulle jag få med mig de andra yrkeslärarna?

En oro för det okända dök upp, oron att göra nåt man inte känner sig trygg med. Samtidigt kan jag tydligt se att elevernas ordförståelse har sjunkit. Eleverna har svårt att läsa och förstå vad de läser. För oss i yrket betyder det att de har svårt att läsa enkla instruktioner och förstå hur de ska göra, samtalet med kollegor och kunder försvåras.

Vi startade vårterminen med en gemensam föreläsning om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för alla pedagoger på skolan. Två föreläsare från Karlstads universitet talade om att hjälpa eleverna att röra sig på ett naturligt sätt från vardagsspråk till ämnesspråk/fackspråk. Vi pratade om epa-modellen, hur elever arbetar med en text enskilt, sedan i par för att till sist titta på den alla tillsammans.

En oro för det okända dök upp, oron för att göra nåt man inte känner sig trygg med.

Då började det gå upp för mig, detta gör ju vi i yrkesämnena hela tiden, vi pratar fackspråk med våra elever hela dagarna. Som elev på frisörprogrammet måste du kunna terminologin för att på ett enkelt sätt göra dig förstådd bland kollegorna och förstå vad de pratar om på visningar och kurser. Men du behöver också ha ett bra vardagsspråk för att kunna prata med dina kunder och förstå deras önskemål. Nu började oron i magen att släppa.

Britt-Marie Carlsson

Gör: Undervisar i frisörkurserna på hantverksprogrammet samt är förstelärare inom IKT.

Arbetsplats: Nobel­gymnasiet i Karlstad.

Pedagogisk förebild: Min matte- och NO-lärare på högstadiet som lärde oss att allt går att göra på många olika sätt och att oliktänkande är viktigt.

I lärgruppen, som under våren kommer att träffas en gång i månaden, är vi blandat yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Alla arbetar vi redan på något sätt med språkutveckling, men med varandras hjälp kan vi få idéer och motivation att testa nytt och att utveckla gamla metoder.

Gör vi det tydligare i alla ämnen, och inte bara i svenskan, kommer vi att se stora förbättringar hos eleverna. Och förhoppningsvis kommer eleverna också att se vinsterna av hur vi arbetar tillsammans i alla ämnen för att förbereda dem för arbetslivet.

Till nästa träff ska alla i gruppen ha testat ett nytt sätt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i sitt ämne. Mina elever ska få spela in filmer där de arbetar praktiskt med klippning, de ska med hjälp av yrkesterminologin berätta vad de gör samtidigt som de med ett vardagsspråk förklarar orden de använder sig av. Dessa filmer kommer sedan att ligga på skolans Youtube-kanal. Jag tror att eleverna skärper till sig lite extra mycket när de vet att hela världen kommer att kunna se deras film, både yrkeskunniga och lekmän.

Jag ser verkligen fram emot att höra hur det har gått för alla andra i gruppen.

För övrigt anser jag …
… att vi har för lite tid för de elever som är duktiga men som vill nå ett högre betyg.

ur Lärarförbundets Magasin