Läs senare

Hon vill ta täten i skoldebatten

Högskolebehörighet på alla yrkesprogram och en ny utbildning för nyanlända. Nu ska Moderaterna bli det ledande skolpartiet, säger Camilla Waltersson Grönvall.

27 Maj 2016

Foto: Christopher Hunt
Det kommer ett mejl från Camilla Waltersson Grönvall. Debatten i kammaren drar ut på tiden, så kan vi ses klockan 15 ­i stället? Hon kommer till sist med snabba steg i riksdagshusets långa korridor. Moderaternas skolpolitiska talesperson ser belåten ut och berättar att hon har debatterat högskolepolitik och fört fram Moderaternas förslag om fristående lärarutbildningar.

– Vi behöver fler vägar till lärarutbildningen. Den har inte tillräckligt hög status och kvalitet i dag. Vi har för många avhopp samtidigt som lärarbristen är påtaglig.

En annan idé som Camilla Waltersson Grönvall nyligen presenterat är ett nytt gymnasieprogram. En mix av språkintroduktion och yrkesintroduktion.

Varför behövs det?

– Språkintroduktion är ett av de program som har flest avhopp och därför är det viktigt att kunna knyta ett yrke till språkinlärning. Då sker språkinlärningen på ett mer naturligt sätt och eleven lär sig ett yrke. Det här är en väg för att möta den höga andelen nyanlända genom att förkorta tiden ut till arbetslivet.

Men då får inte de eleverna avsluta ett nationellt gymnasieprogram?

– Det stämmer, men vi har ju redan nu yrkesintroduktion som ett alternativ.

Vilken är den största utmaningen för gymnasieskolan?

– Att minska avhoppen och att utbildningen leder till en arbetsmarknad. Eleverna måste komma till gymnasiet med goda kunskaper från grundskolan. De ska också få en bra handledning från studie- och yrkesvägledning när de söker program. Vi måste också öka intresset för yrkesprogrammen. Det behövs yrkeskunniga inom många områden som hantverk, vård med mera.

Ett förslag som Moderaterna nyligen presenterat handlar om att högskolebehörighet ska ingå på alla yrkesprogram men att eleverna aktivt ska kunna välja bort den. Det är samma linje som gymnasie­minister Aida Hadzialic (S) förespråkar. Tidigare utbildningsminister Jan Björklund (L) drar samtidigt åt andra hållet och vill att vissa yrkesprogram ska bli tvååriga med lägre krav.

Vad ligger bakom Moderaternas omsvängning när det gäller högskolebehörigheten?

– Under åren i alliansregeringen gjordes flera förändringar för att stärka yrkesutbildningarna. Nu ser vi att yrkesutbildningarna minskat i popularitet, och många har pekat på att detta är en förändring som behövs. Det är en behörighet i botten, som inte är tvingande, om eleven i stället vill välja fler yrkeskurser.

Bidrar denna nya linje till att splittra Alliansen?

– Vi har vana av att göra kompromisser och vi ska nog hitta lösningar även i den här frågan.

Varför har ni, Alliansens största parti, hamnat i skuggan av Liberalerna när det gäller skolfrågor?

– Eftersom dåvarande Folkpartiet hade ansvaret för utbildningsdepartementet så blev det ett naturligt fokus på dem i skolfrågor. Vi hade finansminister- och statsministerposten och det gav motsvarande fokus. Men alla partier måste hela tiden utveckla skolpolitiken. Jag tror inte att någon har missat vår parti­ledares ambitioner om att Moderaterna ska vara det ledande skolpartiet.

Är du sugen på att bli utbildnings­minister om ni vinner valet 2018?

– Jag fokuserar på det uppdraget jag har just nu.

Ämnesbetyg utvärderas av Gymnasieutredningen. Vill ni införa det?

– Vi är öppna för att se över betygssystemet. Som alltid behöver alla reformer utvärderas och det var vi inom Moderaterna som initierade en utvärdering av betygen i Gymnasieutredningen.

Men ni vet inte om ni är för eller emot ämnesbetyg?

– Jo, initierar man en sådan utredning så är det ju för att det finns brister i dagens system och för att vi vill ha det förändrat.

Hur kommer det sig att du själv lämnade lärarjobbet?

– Först blev jag mammaledig när det kom ett tredje barn. Sedan kom ett val där vi för första gången fick tre mandat i vår valkrets. Jag hade några dagar på mig att fundera på om jag skulle anta utmaningen att sätta mig i riksdagen med en liten dotter på ett år och fyra månader. Eller om jag skulle återgå till lärarjobbet ett halvår senare. Och hur mycket jag än älskar lärarjobbet så hade jag nog alltid funderat på hur det hade varit att ha den här påverkansmöjligheten om jag sagt nej till riksdagsplatsen.

Camilla Waltersson Grönvall

Aktuell: Skolpolitisk talesperson för Moderaterna.

Yrke: Riksdagsledamot sedan 2010. Ledamot i utbildningsutskottet. Lärare i svenska och engelska årskurs 4–9.

Bor: Lilla Edet.

Ålder: 47 år

På fritiden: ”Är jag med min man och våra tre barn. Spelar piano och sjunger i Riksdagskören varje onsdag.”

Kollegan om Camilla Waltersson Grönvall som lärare

Hur var läraren Camilla Waltersson Grönvall?

– Drivande. Vi var båda nyutbildade och prövade mycket nytt. Hon var aktiv i politiken redan då men det var inget som märktes i skolan. Vi hade fullt upp med arbetet och eleverna, säger Janne Aronsson, som arbetade i samma lärarlag som Camilla Waltersson Grönvall i Sjuntorpskolan i Trollhättan 1999–2005.

Han tycker på ett sätt att hon gjorde rätt som blev riksdagsledamot.

– Jag förstår att hon tog chansen. Men samtidigt är det tråkigt att många duktiga lärare lämnar skolan för andra yrken.

I dag är Janne Aronsson verksamhetschef för vuxenutbildningen i Kunskapsförbundet Väst. Han lyfter fram en fråga som han tycker att Camilla Waltersson Grönvall bör driva.

– Mer fokus på vuxenutbildningen, allt från grundvux, särvux, sfi och grundläggande yrkesutbildning.

ur Lärarförbundets Magasin