Läs senare

Hon ska få fler unga på rätt köl

Alla elever måste orka ta sig igenom gymnasiet. Annars blir det tufft på arbetsmarknaden. Det säger Lena Nyberg, generaldirektör som jobbar för ungdomars inflytande.

02 Dec 2015

Högst upp i ett av husen vid Medborgarplatsen i Stockholm har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor sina lokaler. Generaldirektören Lena Nyberg tillträdde i början av oktober och känner sig fortfarande lite som en prao, säger hon skämtsamt och sätter sig vid ett bord.

Vad lockade dig till det här uppdraget?

 Jag tycker om att arbeta i den statliga miljön och jag längtade tillbaka till att få jobba med ungdomsfrågor. Jag var ju tidigare Barnombudsman i drygt sju år. Den andra delen är att jag alltid har varit aktiv i olika föreningar. Frågorna om civilsamhället tycker jag är viktiga.

Hur ser du på ungdomars situation i dag?

 Ungdomar har väldigt olika förutsättningar både när det gäller skola och möjligheter att etablera sig i samhället. Delvis hänger det ihop med vilken familj man föds i men också var på jordklotet man föds.

Ni verkar för ungas etablering i samhället. Vad innebär det?

– Att unga ska kunna få jobb, bostad och vara med och påverka sin livssituation. Alltför många ungdomar står utanför både när det gäller jobb och studier. Vår uppgift är att ta fram kunskap om ungas situation och visa på metoder, till exempel för att unga lättare ska kunna komma ut i arbetslivet.

Hur fungerar matchningen mellan utbildning och arbete?

– Vi behöver i större utsträckning kunna hjälpa ungdomar med utbildning som ger jobb. I dag är det till exempel brist på arbetskraft i vissa hantverksjobb, och inom sjukvården behövs det personal.

Vad ser du som den största utmaningen för gymnasieskolan?

 Att ge eleverna stöd så att de kan nå goda resultat. Vi måste få alla ungdomar att orka med en gymnasieutbildning, annars blir det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det finns också en väldig kvalitetsskillnad inom gymnasieskolan. Mina två söner har haft två helt olika gymnasieliv kan man säga.

– Gymnasieskolan och grundskolan har också en viktig uppgift att signalera när elever mår dåligt. Många unga känner en väldig stress i att komma in på rätt utbildning, få ett jobb och kunna räcka till.

Ni har gjort en del rapporter om hbtq-personer. Hur ser du på deras situation i skolan?

 Det är en utsatt grupp och vi har en stark norm i Sverige som bygger på att man är heterosexuell. Vi ska inte tvinga in någon i den normen utan vi måste jobba för en inkluderande skola där man accepterar alla typer av ungdomar. Det handlar om att påverka attityder. Jag hoppas att många lärare använder vårt stödmaterialÖppna skolan i arbetet med att skapa bättre skolmiljöer för hbtq-ungdomar.

Ett av era uppdrag är att ge bidrag till organisationer utanför idrottsrörelsen. Varför är det viktigt att ungdomar engagerar sig i föreningslivet?

– Det finns många skäl: man lär sig former för demokrati och man träffar människor som inte alltid är lik en själv. I föreningar är man också med och påverkar och kanske tar samhällsansvar.

– Just nu kan vi se att det finns skäl eftersom samhället inte klarar av att möta alla behov som finns med mottagande av flyktingar. Utan det civila samhället hade man inte klarat av den här enorma arbetsbelastningen i kommuner, landsting och statliga myndigheter.

Ni verkar för mångfald och mot främlingsfientlighet samtidigt som ni ger Sverigedemokratisk ungdom (SDU) bidrag. Är inte det att dra åt olika håll?

 Vi följer det regelsystem som finns för bidrag. Det handlar också om ett parti som sitter i riksdagen. Vi har åsiktsfrihet och demokratiska val.

Men Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) tycker att det är ett stort misstag?

 Som sagt, vi följer det regelverk som finns för statliga bidrag till organisationer som är demokratiskt uppbyggda.

Din företrädare Alice Bah Kuhnke gick vidare till regeringen. Har du liknande planer?

 Jag har varit aktiv politiker i många år och det räcker. Jag trivs med att vara tjänsteman. Men jag tycker att politik är intressant.

Namnet Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är långt och krångligt. Hur kunde det bli så?

 Det är en historia som jag inte kan. Det är ett svårt namn men vi är en myndighet som måste se till att vi sätter namnet på kartan så att man vet vad vi gör. Förkortningen MUCF kan bli lika känd som RFSL, Sida eller andra förkortningar.

Lena Nyberg

Yrke: Generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Tidigare uppdrag: Socialborgarråd för Socialdemokraterna i Stockholm, statssekreterare på kulturdepartementet, Barnombudsman och VD för Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län.

Ålder: 56 år.

Gör på fritiden: Gillar att vara ute i naturen, plocka svamp, fiska och vara på landet i skärgården. Tycker om att resa.

Bor: I Stockholm.

ur Lärarförbundets Magasin