Läs senare

Här finns ingen plats för stress

Något måste göras för att minska elevernas stress. På Thorildsplans gymnasium i Stockholm erbjuds de yoga, massage och mindfulness för att hitta lugnet.

09 Dec 2016
Stämningsfullt. Det är eftermiddag på Thorildsplans gymnasium. Aulan är omgjord till yogasal för de elever som behöver varva ner.
Stämningsfullt. Det är eftermiddag på Thorildsplans gymnasium. Aulan är omgjord till yogasal för de elever som behöver varva ner. Foto: Marc Femenia

I aulan är lamporna släckta, bara en nödutgångsskylt och några värmeljus lyser upp salen. På golvet har resurspedagogen Veronica Sundberg rullat ut en mintgrön yogamatta. På en orange matta bredvid henne sitter skolkuratorn Linda Lundmark.

Lugnet sprider sig i salen när Linda Lundmark och Veronica Sundberg går runt mellan mattorna för att höra hur eleverna mår. Är det någon som har ont? Då måste man ta hänsyn till det.

Den här dagen är temat kraft. De pratar om hur de ska känna kraft, hur viktigt det är att fylla på med det de vill ha i livet. Men i aulan där världen känns väldigt liten och mysig just nu talar de också om sådant de inte vill ha i sina liv: stress, oro och otrygghet.

Gymnasieutredningens förslag för att motverka stress

  • Avskaffa kursbetygen. Med kursbetyg ses varje enskilt prov som avgörande. När fokus flyttas från kurs till ämne, leder inte ett dåligt prov till samma känsla av misslyckande. Även lärarnas arbete underlättas av ämnesbetyg, menar utredningen.
  • Alla elever ska få en egen mentor. Hen ska följa hur det går för eleven på utbildningen. Mentorn blir som en spindel i nätet runt eleven, och kopplar vid behov in rektor, elevhälsa och andra parter. Mentorn behöver inte vara lärare, utan kan ha en utbildning inom exempelvis socialt arbete.
  • Förtydligat stöd. I dag har gymnasieelever rätt att få stöd för att nå målen, men föreställningen att gymnasieelever ska klara sig själva lever kvar. Utredningen vill förtydliga vad extra anpassningar och särskilt stöd kan vara i gymnasieskolan. Stödet ska ges ur ett helhetsperspektiv, så att en elev med exempelvis lässvårigheter får stöd i alla ämnen.
  • Sammanhållna skoldagar. Vissa dagar utan raster, andra med sjok av håltimmar. En dålig veckoplanering bidrar till stress och ökad frånvaro. Bra schemaläggning, eller så kallad sammanhållen skoldag, ska skapa bättre förutsättningar för lärande.

Oliwia Ptaszynska går första året på samhällsvetenskapsprogrammets beteendevetenskapliga inriktning. Hon och kompisen Johanna Sandström är två av de elever som fått möjlighet att besöka den yogapimpade aulan under höstterminen. När Oliwia Ptaszynska skildrar sin vardag handlar det om minst åtta timmar i skolan, fyrtio minuters väg dit och lika mycket hem. Hon vill hinna med både skolarbetet och ett socialt liv med familj och kompisar.

– Ibland får man fem inlämningar på en vecka, samtidigt som man vet att det finns en massa andra grejer som ska göras. Man försöker göra allt perfekt. Det går inte och så kommer stressen, säger hon.

Johanna Sandström känner likadant.

– För mig gör stressen att jag slutar fungera. Jag går och lägger mig och sover när jag kommer hem. Då blir det bara mer stress i slutändan, för jag måste göra fler och fler saker i sista sekunden, säger hon.

På tio år har antalet unga som söker sig till barn- och ungdomspsykiatrin fördubblats. När Folkhälsomyndigheten i februari presenterade sin undersökning Skolbarns hälsovanor, visade den att besvär som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter är ungefär dubbelt så vanligt bland de tonåringar som känner att de är stressade av skolarbetet.

2013 kartlade Ungdomsstyrelsen (nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) anledningar till varför elever hoppar av gymnasiet. Stress hörde inte till någon av de tio vanligaste orsakerna. Det gjorde däremot brist på pedagogiskt stöd för dem som halkat efter, något som i sin tur ledde till stress.

Allt på en gång. Eleverna Oliwia Ptaszynska och Johanna Sandström tycker att det är svårt att hinna med både skolan och livet utanför.
Allt på en gång. Eleverna Oliwia Ptaszynska och Johanna Sandström tycker att det är svårt att hinna med både skolan och livet utanför. Foto: Marc Femenia

Bland gymnasieutredningens förslag för att minska stressen finns bland annat bättre stödåtgärder, ämnesbetyg i stället för kursbetyg och mentorer som kan stötta dem som behöver vägledning och hjälp (se sid 26).

Yoga- och stresshanteringsgruppen på Thorildsplans gymnasium är en del av ett pilotprojekt i Stockholms stad som handlar om att arbeta förebyggande och hitta samarbeten mellan lärare och elevhälsan.

Alla som söker till yogan intervjuas om varför de vill börja.

– Det är ett bedömningssamtal där det kartläggs hur måendet ser ut, säger skolkuratorn Linda Lundmark, som också är kbt-terapeut, mindfulness­instruktör och yogalärare.

– Om det är oerhört avancerat, att man mår väldigt dåligt psykiskt, då kan det behövas något annat. Det är viktigt att det blir personer som vi känner kan tillgodogöra sig yogan.

Resurspedagogen Veronica Sundberg säger att det viktigaste är att eleverna känner sig trygga tillsammans.

– ”Gråter jag så gråter jag.” Det är okej att göra det. Vi vill att det ska vara en stabil grupp och det är därför vi inte plockar in nya elever hela tiden. Vi kör fem gånger och sedan startar vi en ny grupp.

Linda Lundmark beskriver elevernas värld som oerhört ”extern”. Sociala medier finns alltid närvarande och ungdomarna har helt andra utmaningar än tidigare generationer. Hon tycker att lärare måste prata mer med varandra, för att kunna planera exempelvis hemuppgifter så att inte allt kommer på en och samma gång för eleverna. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet måste också ges mer tid och det gäller redan i grundskolan. Det är en nödvändighet för att eleverna ska kunna hantera ”livets utmaningar”. Hon tycker även att skolans personal borde få påbyggnadsutbildning i till exempel motiverande samtal och ”mindfulnessverktyg” för att bättre kunna stötta sina elever.

– Det ställs stora krav på eleverna, de ska vara duktiga och prestera. Då måste man se till hela människan. Ett av yogans mål är att hitta ett lugn och ge redskap som man också kan använda på kvällen när man ska sova. Därför varvar vi yogan med guidade avslappningar, säger Linda Lundmark.

Trygghet. Linda Lundmark (närmast kameran) och Veronica Sundberg leder yogan på Thorildsplans gymnasium. Varje tisdag placerar de ut mattor och tänder ljus i aulan för att skapa stämning.
Trygghet. Linda Lundmark (närmast kameran) och Veronica Sundberg leder yogan på Thorildsplans gymnasium. Varje tisdag placerar de ut mattor och tänder ljus i aulan för att skapa stämning. Foto: Marc Femenia

Hon menar att allt hänger ihop. Människor som mår bra och känner sig harmoniska har mindre behov av att attackera andra.

– Det ger ringar på vattnet när det kommer till att förebygga mobbning. Och trygga personer presterar bättre.

Elever som gått i yogagrupperna har fått svara på enkäter om hur de har blivit hjälpta. Många uppger att deras sömn har förbättrats betydligt.

Oliwia Ptaszynska och Johanna Sandström kände sig lugnare redan efter sitt första yogapass. Plötsligt kunde de gå hem avslappnade, utan en gnagande känsla av ogjorda måsten.

Klockan går, trots att aulan känns som en tids- och platsbubbla just nu. De nittio minuterna har snart tickat iväg och gruppen rundar av med en guidad meditation. Eleverna slappnar av med filtar över sig innan de tackar sig själva och varandra för yoga­stunden. Deras energikonton är påfyllda.

ur Lärarförbundets Magasin