Ingår i temat
Elevmakt
Läs senare

Här är eleverna styrelseproffs

ElevmaktEleverna dominerar skolans styrelse. De deltar, tycker och beslutar på så gott som alla nivåer – även vid anställning av ny personal. Stockholms estetiska gymnasium tar elevdemokratin på allvar.

Potpurri av frågor. Styrelsemötena är ett tillfälle att sortera frågor – vem ska ta hand om vad? Eline Haus från danstvåan har ordet, rektor Mats Kjellmer lyssnar. Foto: Anna Simonsson

Det är måndag kväll och dukat för styrelsemöte i ett av klassrummen på Stockholms estetiska gymnasium: kaffe, saft, mackor och ett antal ihopstyrda bord. Fördelningen av styrelsemedlemmar är som den ska vara; eleverna är i majoritet. Snart börjar ordförande – till vardags lärare på skolan – att beta av punkterna på dagordningen. En ny biträdande rektor ska anställas: Vilka elevrepresentanter från styrelsen kan närvara vid anställningsintervjuer? Ett rykte om droger har gått på skolan – hur hanterade rektor det? Det pratas också om att fastställa datum för kommande läsår och om en mer rättvis modell för fördelning av lärarlönelyftet framöver. En punkt på dagordningen handlar om själva elevdemokratin. På det senaste elevmötet var närvaron lägre än vanligt. Styrelsen beslutar att några av elevrepresentanterna ska spåna på lösningar till nästa styrelsemöte. Hanna Tynong i danstvåan blir sammankallande:

Det är viktigt att rösta och föra sin talan. Den rättigheten är inte något självklart, många människor har offrat sina liv för den.

– Jag tror att vi måste informera alla, igen, om på vilka sätt man som elev kan ha inflytande, och vad som skiljer olika möten åt. Inte ens jag vet riktigt vilka frågor elevmötet kan ta upp.

– Och kanske göra en tydligare struktur på mötestider, protokoll och information som läggs ut på Schoolsoft, säger Hugo B Hjelm från teatertvåan och adjungerad i styrelsen.

Tove Backenroth. Foto: Anna Simonsson

Demokrati är rätten att tycka, men också ett system att begripa. Vilka frågor beslutas var och av vilka? Den form av elevdemokrati som finns här hänger till en del ihop med skolans historia.

Friskolan Stockholms estetiska gymnasium, Steg, grundades 1999 efter att de estetiska inriktningarna på en kommunal gymnasieskola lagts ner. Den berörda personalen och en kärntrupp av engagerade elever jobbade då för att starta en egen, estetisk friskola. Att eleverna skulle inkluderas i beslut som rörde skolan kändes självklart. Så uppstod formen med en ekonomisk förening som huvudman, där elever och personal kan gå in som delägare på lika villkor, och där all vinst går tillbaka till verksamheten.

Den elev som vill blir medlem, betalar en årsavgift på 100 kronor och lånar dessutom ut 1 000 kronor till föreningen under utbildningstiden. Pengarna betalas tillbaka när eleven går ut skolan eller lämnar föreningen. Hittills har en majoritet av eleverna blivit medlemmar och delägare i skolan. Alla medlemmar har rösträtt på den årliga stämman. I styrelsen är det endast myndiga elever som har rösträtt, men åsikts­utrymmet är lika stort för suppleanter och adjun­gerade, och styrelsen fattar ofta beslut i konsensus.

Utöver styrelsen finns ett nät av olika diskussions- och beslutsforum där elever är representerade: klassråd, elevmöte, arbetslagsmöte, skolkonferens (se faktaruta).

Sabina Hanna. Foto: Anna Simonsson

Under de första åren återvände eldsjälseleverna regelbundet till skolan för att tända gnistan i nya klasser. Senare har demokratiutbildningen sett olika ut, och varit mer eller mindre ambitiös. Nu ska den alltså ses över igen.

Frågan är om demokrati också kan tolkas som en känsla. Även om det inte är glasklart för alla elever vilken formell, demokratisk väg ett förslag ska gå finns en allmän känsla av att inflytande är möjligt, menar Tove Backenroth, ordinarie ledamot från teatertrean:

– Jag bytte till Steg från ett mycket mer hierarkiskt uppbyggt gymnasium. Här finns en helt annan respekt för oss elever, som jag tror beror på hur skolan är uppbyggd: lärare och rektor är beroende av oss, och vi elever är beroende av dem. Det ger en helt annan kommunikation.

Sabina Hanna, nyss invald adjungerad i styrelsen och musik­etta, håller med:

– Redan efter första veckan på skolan kändes det som kärlek och familj. Man blir definitivt sedd och hörd här. Dessutom lärde sig lärare och rektorer alla nya elevers namn på några få dagar – det bidrar också till en känsla av respekt och att våga säga vad man tycker. Vi i musikettan har sagt flera gånger till vår lärare att vi är så trötta. Nu ska läraren hoppa in som elev vår längsta dag och göra alla läxor, för att försöka förstå bättre.

En vanlig farhåga är att de elever som engagerar sig i demokratiarbete är de ”duktiga”, alltså de med höga betyg, en vana att ta plats i diskussioner och som lätt anpassar sig till skolsystemet. Fast det stämmer inte in på Stegs nuvarande styrelse, hävdar Tove, Sabina och Hanna.

Pepp. Hugo B Hjelm från teatertvåan rapporterar från det senaste elevmötet. Hur får man ännu fler att komma? Foto: Anna Simonsson

– Det vore såklart ett problem om vissa elevers röster inte blev hörda, säger Tove Backenroth. Men så är det inte.

– Valberedningen söker ju personer med engagemang, och för det krävs inte höga betyg, säger Hanna Tynong. Jag är en sån som inte alltid orkar med skolan.

Både Tove, Hanna och Sabina pekar på elevhälsan som en central fråga att driva framöver i styrelsen. Stress, ångest och depression eller stök hemma i familjen påverkar en elevs resultat och förmåga att göra läxor, menar de. En elev kan också hindras av allmän blygsel och osäkerhet:

– Lärare säger ofta att man ska fråga om det är något man inte förstår, men vissa kanske inte vågar det, säger Sabina Hanna. Då blir det fel att lägga över ansvaret på eleven på det sättet.

– Det blir ofta ännu värre för folk som mår dåligt och dessutom inte passar in i skolsystemet, säger Tove Backenroth. Jag har kompisar som inte har klarat av kurser för att lärare inte har kunnat släppa sitt sätt att undervisa, i stället för att anpassa undervisningen efter den eleven.

– Jag skulle vilja införa en stödperson i varje klass, som bara finns där för att hjälpa folk, säger Hanna Tynong. Och bestämma att allt arbete ska ske på skoltid.

Vad kan kännas motigt med styrelsearbetet, bort­sett från att det mesta görs ideellt och utanför skolan?

– Jag kan ha svårt att relatera till hur många saker är formulerade, säger Hanna Tynong. För mig vore det bättre om det stod: ”Den här grejen är knas. Vi måste förändra så att den inte suger.”

Hanna Tynong. Foto: Anna Simonsson

– Och så vore det läskigt om det uppstod en situation där vi ska rösta, och jag inte riktigt vet vad jag tycker. Styrelsen beslutar ju om saker som är svåra och tunga, och som många människor påverkas av. Samtidigt gör det också styrelsearbetet spännande.

Meningen med elevdemokrati är ofta diskuterad – eller negligerad – i skolvärlden. Vad är viktigast: Besluten eller diskussionerna? Att eleven blir en demokratikunnig vuxen medborgare eller lever demokrati redan som liten, unge, ung? Frågan om den ojämna maktbalansen i skolan är också ett berg att bestiga för varje vuxen som vill dela på makten på riktigt, liksom för de elever som inte tränats i att erövra makten.

Bianca Sporrong gick ut teatertrean i våras, men har valt att behålla sin plats som ordinarie ledamot i Stegs styrelse mandattiden ut, precis som andra elevledamöter – av kärlek till skolan – gjort före henne. En bidragande orsak till engagemanget är att hon vill driva frågor kring genus och representation.

– Första året gick mest åt till att förstå hur styrelse­arbetet fungerar. Då kunde jag inte komma med så många förslag och idéer. Nu känner jag mig mer trygg i min roll.

För första gången i sitt liv har hon nu suttit på arbetsgivarsidan i gallringen av sökande till tjänsten som biträdande rektor. Inför intervjuerna var Bianca med om att utforma kriterierna för tjänsten. Hon fick också alla ansökningar, läste på och förde anteckningar.

Klockan tickar. Styrelsemötena hålls efter skoltid och i max två timmar. Hugo B Hjelm är adjungerad och Eric Storbjörk, till vardags lärare, är ordförande. Foto: Anna Simonsson

– Det var spännande att klura på vad jag skulle fråga om vid intervjuerna, eller vad som var relevant för tjänsten av det som jag kände inför personen. Jag ställde frågor först mot slutet som jag tyckte att rektorn och de lärare som var med hade missat, till exempel hur den personen skulle hjälpa en elev som har det svårt. Jag har ju ingen erfarenhet av att intervjua så här, men någon gång måste man ju lära sig.

I nästa steg i rekryteringen ska en grupp elever ha helt egna intervjuer med de tre kandidater som är kvar.

Bianca Sporrong ser också ett högre syfte med elevdemokrati:

– Det är viktigt att rösta och föra sin talan. Och att förstå att den rättigheten inte är något självklart, många människor har offrat sina liv för den.

Fast i vardagen, och jobbet i styrelsen, kan det bli väl mycket snack om demokratins former och syftet med olika punkter på dagordningen, säger Bianca Sporrong.

– Det blir en konstig dynamik på mötet när exempelvis lärarna tar på sig att göra allt det administrativa, eller någon har en lång utläggning för att förklara något. Jag antar att det är lätt att som lärare falla in i att hjälpa till, de är ju så vana att förklara saker, men jag tror att eleverna kan behöva säga ifrån: ”Okej, nu har vi fattat, vi behöver ingen powerpoint på det här.”

Nu är styrelsemötet inne på övertid. Klagomålen­ mot folk som använder sprejparfym i omklädnings­rummet hänvisas till dansarbetslaget. Och så är det det systematiska kvalitetsarbetet på skolan – hur jobbar styrelsen bäst med det? Diskussionen får skjutas till nästa möte. Den är viktig på riktigt. Utan elevernas åsikter som grund är höga kvalitetspoäng för en skola inget att skryta med.

Elevdemokrati steg för steg

Eleverna på Steg är inbjudna eller formellt repre­senterade vid de största beslut som gäller skolan, utbildningen och arbetsmiljön. Gränsen går vid personal-, lön- och betygsfrågor, det ansvaret har rektor.

Dessa möten hålls regelbundet:

  • Klassråd
    En halvtimme en gång i veckan. Det som behandlas på klassrådet går sedan vidare till elevmöte, arbetslagsmöte och/eller skolkonferens.
  • Elevmöte
    Förberedande möte inför styrelse­möten (ersätter elevråd). Alla elever är välkomna, inklusive två valda representanter per klass. En elevrepresentant ur styrelsen håller i mötet. Frågor och diskussioner från elevmötet tas sedan vidare till styrelsemötet. Vissa frågor behandlas i styrelsen, andra skickas till exempelvis arbetslag eller rektor.
  • Arbetslagsmöte
    En gång i veckan. Elevrepresentanter från varje årskurs inom inriktningen deltar ibland, beroende på dagordningen, samt lärare.
  • Skolkonferens
    En gång per termin. Två elever och en personalrepresentant för varje inriktning, rektor och biträdande rektor deltar. Diskussioner om till exempel ordningsregler och likabehandling. Rektor har utslagsröst.
  • Styrelsemöte
    4–5 möten per termin à 2 timmar efter skoltid. Ordinarie ledamöter arvoderas med 100 kronor i timmen.
  • Årsstämma
    Alla medlemmar/delägare i skolan är inbjudna.

Alla artiklar i temat Elevmakt (8)

ur Lärarförbundets Magasin