Ingår i temat
Spelet om skolan
Läs senare

Fria att styra själva

Spelet om skolanI staden finns nio gymnasieskolor. Först ut på den privata skolmarknaden var en grupp lärare med pedagogiska visioner.

av Per Bengtsson
07 Apr 2017
07 Apr 2017
Akut läge. Kerstin Lindberg Rosth och kollegorna på vård- och omsorgsprogrammet kan bestämma över inköpen till metodrummet. Eleverna Kim Nordlund, Mikaela Norling och Lina Löppönen har valt inriktningar mot deltidsbrandman och akutvård.
Foto: Maria Hansson

Trotzgatan går rakt igenom centrum. Under ett par minuters promenad på gångstråket passerar man NTI-gymnasiet som ligger mitt emot tågstationen, den pampiga läroverksbyggnaden som i dag inhyser Kristinegymnasiet och längst bort, i Länsstyrelsens gamla kontorshus vid rondellen, ligger Falu frigymnasium. Skyltar visar även vägen till Lugnetgymnasiet. Totalt finns det nio stycken, sju fristående och två kommunala.
– Det måste vara rekord i en stad med 50 000 invånare, säger Henrik Nordin.

Det fanns en farhåga att ägarna skulle bli en slags elit, men så har det inte blivit.

Han är lärare i matematik och fysik, arbetslagledare för naturprogrammet och ledamot i styrelsen på Falu frigymnasium. Tillsammans med tio av kollegorna äger han dessutom aktiebolaget som är skolans huvudman. 2011 fick alla fast anställda erbjudande om att köpa skolan av de tidigare ägarna, som också var lärare.
– Jag kom i kontakt med skolan redan när jag pluggade på lärarhögskolan. Då gjorde jag praktik på några skolor med riktig bunkerstämning. Miljöerna var som på sjukhus, en klaustrofobisk känsla av obehag. På rasterna pratade man om arbetstider och hur jobbigt allting var. Här på Falu frigymnasium diskuterades i stället skolutveckling. Om jag inte hade kommit hit hade jag nog inte stannat kvar i yrket, säger Henrik Nordin.

Studiero. Varje klass har tillgång till ett eller två rum som de få inreda själva, berättar rektor Maria Pettersson.
Foto: Maria Hansson

Han har haft engagemang i andra branscher och varit vd för ett eget företag som sysslar med elmotorer. Som entreprenör tycker han att välfärdsutredningens förslag om ett vinsttak är ideologiskt ”förkastligt”.
– Man ska inte sko sig på välfärden. Men jag tror att väldigt få tänker att vinst är pengar rakt ner i egen ficka. Företagande bygger på vissa principer och att gå med vinst är en sådan. Det är nyckeln för att man ska kunna investera och utvecklas. Därför är alla begränsningar dåliga för entreprenörsandan, och den behövs verkligen i skolans värld.

Han säger att Falu frigymnasium budgeterar för en låg vinst. Att vara delägare är inget man blir rik på ekonomiskt, däremot ser Henrik Nordin andra vinster, till exempel personlig utveckling.

De senaste åren har skolan gjort stora investeringar i lokalerna. I markplan har nya labbsalar för kemi och fysik byggts och utrustats. Nu blänker kolvarna i solljuset från parkeringen på de bländvita hyllorna. En kvalitetshöjning som Henrik Nordin efterfrågat länge.
– Jag har verkligen hårdjobbat för oss naturvetare. När jag började här tyckte jag ibland att det fanns dålig förståelse för vad vi behövde för att bedriva en bra undervisning, säger han.

I sina olika roller – som ägare, styrelsemedlem och vanlig lärare – riskerar han förstås att hamna i många intressekonflikter. Därför är det viktigt att hela tiden vara noga med i vilken roll och i vilket sammanhang han agerar.
– I rollen som styrelsemedlem kan jag vara tvungen att vara med och fatta tuffa beslut som kan drabba kollegor som jag gillar privat, om det är något som inte fungerar. Men jag tycker att vi tränar på det här hela tiden som lärare. Jag är ju både den som hjälper en elev och sköter examinationen. Jämför med en bilskola – där kommer det in en utomstående vid uppkörningen. Så har vi ju inte det här.

Falu frigymnasium startades 2001 av lärare på en kommunal skola som hade en vision om en utbildning där eleverna hade stora möjligheter att påverka sin vardag. Några av dem är kvar. Före detta läraren Torbjörn Klefbom är i dag ekonomichef och assisterar även rektor Maria Pettersson med vissa delar av ledarskapet. Den här dagen gästar han lagledarträffen med representanter från alla programmen, för att höra hur lärarna vill förlägga kurserna nästa läsår. Vilka kan flyttas från höstterminen till vårterminen för att elevernas arbetsbörda ska bli jämn? Han vill ha input innan han börjar med tjänstefördelningen. En annan fråga som måste luftas är hur många elever som behövs på humanistprogrammet för att kvaliteten ska kunna säkerställas. Är tre eller fyra tillräckligt för att hålla en seminariegrupp?

Vinner på samarbete. Eleverna Hampus Petterson och Linus Bränd Andersson kan läsa speldesign med lärare från en specialiserad yrkeshögskola. Henrik Hannersjö är lärare i matematik, fysik och naturkunskap.
Foto: Maria Hansson

Luca Dal Cero, lärare i italienska, engelska och filosofi, tycker att det räcker med tre.
– Humanisterna är ofta väldigt intresserade av sina kurser, så det blir bra diskussioner även med så få, säger han.

Men ska humanisterna bilda klass med samhällseleverna eller med det nya ekonomiprogrammet? De preliminära ansökningarna har kommit och Falu frigymnasium är populärare än någonsin. Eleverna kommer från ett tjugotal kommuner. Teknikprogrammet med inriktning mot informations- och medieteknik har 32 sökande, vilket är nytt rekord. Då saknas fortfarande ansökningarna från Hofors, som inte längre har någon egen gymnasieskola. Samarbetet med Playground Squad, en yrkeshögskola som drivs av experter från datorspelsbranschen, verkar lyckat. Deras personal håller i kurser i programmering, digitalt skapande, webbutveckling och gränssnittsdesign och Falu frigymnasiums lärare finns med i bakgrunden och hjälper till med betygsättningen.

Henrik Nordin.
Foto: Maria Hansson

Detta läsår har Henrik Hannersjö, lärare i matematik, fysik och teknik, och lagledare för teknikprogrammet, totalt 39 elever i ettan till trean, så det blir en markant ökning om alla de nya sökande ska få plats.

Henrik Hannersjö värvades från en högstadieskola när Falu frigymnasium startades. Det var en av grundarna som headhuntade honom.
– Jag var mentor i hans sons klass och han tyckte att jag gjorde ett bra jobb. Det var roligt men superläskigt att säga upp sig från ett fast jobb i kommunen och gå till en skola som man inte visste om den skulle få några elever, säger Henrik Hannersjö.

På den tiden fanns tre program: samhällsvetenskap, natur och omvårdnad. Ledorden var hälsa, kultur och fysisk aktivitet. I början lockade skolan elever som ville elitsatsa på idrott, men den profilen har konkurrenten Hagströmska tagit över mer och mer de senaste åren.
– Det största var nog att vi körde ämnesövergripande arbeten och att eleverna skulle få mycket inflytande. Vi lärare har en grovplanering, men sedan förväntar vi oss av eleverna att de är med och bestämmer hur lång tid de behöver för olika delar av en kurs, hur den ska examineras och när det passar att lägga in ett studiebesök. Det var ovanligt då och jag tyckte att det var genialt. Det skapar ett enormt engagemang.

Att personalen äger skolan har många fördelar, till exempel att vissa beslut om pedagogisk inriktning, investeringar och internationella projekt kan fattas snabbt – men det finns också en risk för splittring mellan kollegor. Detta är något som oroat ledningen och lärarna i alla år. Rektor Maria Pettersson menar att man medvetet motarbetar att ägarna ska få fördelar. Alla ska ha samma chans att bli förstelärare, lagledare och driva internationella projekt, som är en viktig del av skolans profil.
– Det fanns en farhåga att ägarna skulle bli en slags elit, men så har det inte blivit. I vardagen tänker vi inte på vem som är ägare och vem som är anställd, säger Henrik Hannersjö.

En som har färsk erfarenhet från arbete inom både kommun och landsting är Kerstin Lindberg Rosth, yrkeslärare på vård- och omsorgsprogrammet. 2014 bytte hon komvux i Borlänge mot Falu frigymnasium, som låg närmare hemmet. Hon lockades av satsningen på akutvård, och tyckte att hennes bakgrund som anestesisjuksköterska kunde vara värdefull på utbildningen, som också satsar på bland annat massage och räddningstjänst. Eleverna kan om de väljer den inriktningen gå ut som deltidsbrandmän.

Lagledarträff. Rektor Maria Pettersson och lärarna Henrik Hannersjö, Åsa Gårdbro och Luca Dal Cero planerar för nästa läsår.
Foto: Maria Hansson

Nu uppskattar hon de korta beslutsvägarna och att tillsammans med de tre kollegorna på programmet få ha ansvar över ekonomin. I metodrummet ligger nyinköpta VR-glasögon, den senaste tekniken inom viss terapi och rehabilitering.
– Om jag framförde ett klagomål på min förra arbetsplats kunde det ta ett halvår eller ett år innan min chef återkopplade. Då hade man glömt vad det handlade om. Hon tog saker vidare till sina chefer som i sin tur kunde föra upp det i nämnden. Här på skolan har vi tvärtom en väldigt platt organisation, säger Kerstin Lindberg Rosth.

Friskoleboomen i Falun kom för snart tio år sedan. På kort tid etablerade sig Praktiska, Plusgymnasiet, NTI-gymnasiet, Hagströmska och Mikael Elias teoretiska. Sedan tidigare fanns även Musikkonservatoriet med estetiska spetsutbildningar. Kerstin Lindberg Rosth säger att hon inte känner till någon annan stad i samma storlek med ett liknande utbud. Hon har en teori om varför det blivit så:
– Privatisering fick tidigt stort utrymme i Falun, särskilt inom förskolan och äldreomsorgen. Både befolkningen och politikerna tror på det här och det färgar hela staden. Det finns en efterfrågan.

För eleverna på vård- och omsorgsprogrammet tror hon det kan vara positivt att fler än kommunen söker arbetskraft när de är färdigutbildade. Och för lärarna finns ett större antal aktörer att samarbeta med kring apl. Samtidigt uppstår nya situationer som lärarna måste förhålla sig till.
– I år fick vi två platser på ett privat äldreboende. De tar inte emot elever som bryter på något annat språk. Man måste ha svenska som modersmål, det är ett krav. Det var nytt för mig och det är något jag kommer att ta upp på mitt besök där. De kanske har starka argument. Jag vet att de tar emot äldre med svår demens och de kan ha dåliga erfarenheter av att personal och patienter inte förstår varandra tillräckligt bra. Det kan vara ett skäl, men det förvånade mig.

De flesta på Falu frigymnasium verkar överens om att det är risk för överetablering på gymnasiemarknaden i staden. Några av skolorna går sämre och sämre och inom kort kanske någon måste lägga ner. Men med tiden har konkurrensen höjt kvaliteten på alla utbildningar. Det menar i alla fall läraren Henrik Hannersjö.
– Jag tycker att det märks genom att färre elever byter skola och program nu än för några år sedan. Förut var hösten en enda soppa av elever som bytte. Nu verkar alla utbildningar vara bra och skolorna är attraktiva arbetsplatser för lärare, säger han.

Alla artiklar i temat Spelet om skolan (9)

ur Lärarförbundets Magasin