Ingår i temat
Fokus: ämnesdidaktik
Läs senare

Forskningen vässade didaktiken

De var studiekompisar på forskarskolan i yrkesämnenas didaktik i Linköping. I dag är Jessica Wallin tillbaka som frisörlärare medan Åsa Mårtensson forskar vidare.

16 Sep 2016
Forskningen vässade didaktiken
Didaktikerduo. Jessica Wallin och Åsa Mårtensson har båda fördjupat sig i yrkesdidaktik. Foto: Satu Knape

Jessica Wallin, frisörlärare:

”Jag ser saker från olika perspektiv i dag”

Varför ville du gå forskarskolan?

– Jag fick förfrågan från universitetet och valet var inte svårt. Jag hade tyckt att lärarutbildningen var intressant, jag tycker om att skriva och läsa och grotta ner mig.

Vad handlade din uppsats om?

– Om hur begreppet entreprenörskap tolkas av lärare och hur man väljer att ”göra det” i undervisningen. Huvud­resultatet blev att det saknas likvärdighet i hur skolans ledning ser på begreppet entreprenörskap, som ju ska genomsyra all undervisning, enligt styrdokumenten. Vissa tolkar entreprenörskap som att starta uf-företag, andra menar att det handlar om att utveckla förmågor, såsom att ta ansvar och planera. Några visste inget om det och gjorde ingenting.

Nu är du tillbaka som yrkeslärare. Funderade du på att fortsätta forska?

– Ja, men det är också en ekonomisk fråga. Tyvärr har jag inte fått något utökat ansvarsområde på skolan. För min egen del spelar det egentligen ingen roll, men för skolans skull är det synd att man inte vill använda de resurser som finns.

Har du blivit en bättre lärare av att forska i didaktik?

– Det ska egentligen eleverna avgöra, men jag tror det. Jag ser saker från olika perspektiv, har vidgat mitt synsätt och ställer mer kritiska frågor: vad händer om du gör så här, har du tänkt på detta? Jag känner också att jag har blivit en bättre handledare för vfu-studenter. Jag har lättare för att plocka ut vad som är viktigt, vad de ska fokusera på.

Många studenter tycker att de saknar ämnesdidaktik och mer hands-on. Känner du igen det?

– Ja, jag känner igen det snacket om att studenter vill lära sig ”hur de ska göra”. Men det går inte att säga ”så här gör du”, för det kanske inte funkar i den gruppen, vid det tillfället, i den lokalen eller med de tidsramarna. Trots att jag har samma kurs och lika många elever kan jag ändå inte göra exakt samma sak som förra gången. Det är svårt för studenter att förstå i början. Det man kan lära sig är att tänka, vrida och vända. Man kan också lära sig att tolka kursplanerna och utforma uppgifter så att de går att bedöma.

Har de som undervisar i ämnesdidaktik tillräcklig förankring i gymnasieskolan?

– Nej, det är väl där det kan brista, även om det nu blivit lite bättre. Ibland känns det som att vissa lärarutbildare inte har varit i skolvärlden. Då tänker studenterna, ”okej, du säger så här, men hur är det i verkligheten då?”

 

Åsa Mårtensson, forskare:

”Skolan tog inte vara på min ökade kompetens”

Varför ville du gå forskarskolan?

– Efter Gy 11 tappade mitt program en massa elever och jag förstod att det kunde leda till uppsägningar. Forskarskolan blev ett sätt att flyga under radarn. Med Gy 11 kom också ett större ämnesfokus; ämneslärare flyttade ihop och så vidare. Vad är då yrkesämnen för något? frågade vi oss, och jag såg en möjlighet att fördjupa mig i det.

Vad handlar din uppsats om?

– Om hur handledare beskriver att handledningen går till. Empirin består av intervjuer med handledare för elever från barn- och fritidsprogrammet. Men resultaten är användbara för fler yrkesprogram eftersom det inte spelar någon roll om man handleder kring att vispa grädde eller hur man bäst hjälper till att lösa förskolebarnens konflikter. Handledning handlar ju om samspelet mellan en erfaren yrkesperson och en som ska lära sig yrket.

Varför blev du kvar som forskare?

– Jag hade tänkt gå tillbaka till gymnasiet men eftersom min arbetsgivare inte visade något intresse för att ta tillvara min ökade kompetens, så valde jag att stanna kvar. Den största bristen under forskarskolan var helt klart avsaknaden av kommunikation med skolledningen.

Hur många av er som undervisar i yrkesämnenas didaktik har färsk lärarkompetens?

– I dag är vi tre som är gymnasielärare i botten, har erfarenhet av att undervisa på gymnasieskolan och vet vad det innebär att möta elever i klassrummet. Kopplingen mellan yrket och undervisningen i skolan är viktig, tror jag. Om du har en egen lärarutbildning vet du att allt du gör i skolan ska kopplas till styrdokumenten, oavsett vad branschen säger. Jag tror att jag är en bra lärarutbildare i dag eftersom jag har en förankring i skolan och är trygg i mitt yrke både som lärare och som förskollärare.

Hur undervisar man i yrkesämnenas didaktik när det finns allt från blivande ellärare till frisörer i klassen?

– Att undervisa i didaktik på yrkeslärarprogrammet är en utmaning just för att det finns så många yrkesämnen. Men när jag tar ett exempel från förskolans värld, som hur eleverna ska lära sig att planera en aktivitet, då säger jag till studenterna ”jag tänker så här, hur kan ni tänka i era ämnen?” Jag kastar bollen till dem och sedan får de kasta upp förslag. Det blir mycket bollande fram och tillbaka och för mig gäller det att se om de har förstått det generella. Det går absolut, men visst, det kräver att studenterna gör en del transfereringar själva i huvudet.

Jessica Wallin

Yrke: Frisör, yrkeslärare hantverksprogrammet.

Arbetar nu: Yrkeslärare på hantverksprogrammet inriktning frisör, Anders Ljungstedts Gymnasium, Linköping.

Licenciatuppsats på Nationella forskarskolan i yrkesämnenas didaktik: Entreprenörskap i skolan. Formulering och transformering av GY11 inom gymnasieskolans hantverksprogram.

 

Åsa Mårtensson

Yrke: Förskollärare, yrkeslärare barn- och fritidsprogrammet.

Arbetar nu: Adjunkt på Linköpings universitet.

Licenciatuppsats på Nationella forskarskolan i yrkesämnenas didaktik: Handledare och handledning – gymnasial yrkesutbildning på förskola, Linköpings universitet.

ur Lärarförbundets Magasin