Ingår i temat
Introduktionsprogram
Läs senare

Få friskolor satsar på språkintroduktion

IntroduktionsprogramAndelen har visserligen ökat, men fortfarande är det bara fyra procent av eleverna på språk­introduktion som går på en friskola. Ersättningsmodellen tros vara förklaringen.

av Per Hagström
08 Feb 2018
08 Feb 2018
Mia Kvist.

Var fjärde gymnasieelev går på en fristående skola. Men friskolornas marknadsandel varierar stort mellan olika program. Högst är den på naturbruksprogrammet där mer än hälften av eleverna går på friskolor. Lägst är andelen på språkintroduktion där inte ens var tjugonde går på en friskola.

Men det handlar inte om att friskolor är ointresserade av att undervisa nyanlända ungdomar, enligt Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund.
– Däremot har vissa svårt att komma överens med kommunerna om ersättningen, säger hon.

Och utan en överenskommelse får friskolorna inga pengar för att ge utbildningen. På det sättet skiljer sig språkintroduktion från de flesta andra gymnasieprogram. Det vanliga är att friskolor har rätt till ett bidrag per elev som motsvarar hemkommunens kostnader för att driva samma program. Men för yrkesintroduktion, individuellt alternativ samt språkintroduktion finns ingen sådan regel. Där måste friskola och kommun komma överens om en ersättning. Dessa utbildningar är så individuellt utformade att generella regler om ersättning inte fungerar, har lagstiftaren bedömt. Och enligt Friskolornas riksförbund har många kommuner föredragit att driva språkintroduktion i egen regi och valt att inte teckna avtal med friskolor.
– Kommunerna har ett veto i frågan, säger vd Ulla Hamilton.

Ulla Hamilton.

Hon tar Jämtlands gymnasieförbund som exempel. Fristående Östersunds gymnasieskola anmälde intresse för att starta språkintroduktion men fick nej av förbundet.

Mia Kvist, områdeschef på Jämtlands gymnasieförbund, förklarar att det var organisatoriska skäl som låg bakom beslutet.
– Vi har ett avtal med en annan friskola om att driva språkintroduktion och vill inte splittra upp eleverna på fler skolor, säger hon.

Hon menar att det krävs en viss volym för att hålla en god kvalitet.
– Annars kan du inte ha olika nivåer i svenska som andraspråk eller sätta ihop flera språkgrupper för studiehandledning på modersmålet.

Fram till den stora flyktingströmmen 2015 var det bara omkring tio fristående gymnasieskolor i hela landet som erbjöd språkintroduktion. Men i den akuta situationen insåg både friskolor och kommuner att man behövde hjälpas åt för att klara utmaningen. I vissa fall var det kommunerna som bad om hjälp och andra gånger var det friskolor som sträckte ut en hand på eget initiativ. Till exempel skickade utbildningskoncernen Academedia brev till en rad kommuner där man erbjöd sig att starta språkintroduktion.

De olika initiativen gav viss effekt och läsåret 2016/17 hade ytterligare ett 40-tal friskolor startat språkintroduktion. Men fortfarande är den kommunala dominansen total – nära 96 procent av eleverna på programmet läser sin utbildning på en offentligt driven skola.

Så många går på friskola

Friskolornas andel av eleverna:

Högskoleförberedande program:

29%

Yrkesprogram

28%

Introduktionsprogram:

11%

Friskolornas andel av eleverna på respektive introduktionsprogram:

Yrkesintroduktion 32%
Programinriktat individuellt val 31%
Preparandutbildning 18%
Individuellt alternativ 5%
Språkintroduktion 4%

Källa: Skolverket, avser läsåret 2016/17.

Alla artiklar i temat Introduktionsprogram (9)

ur Lärarförbundets Magasin