Läs senare

Engelskan problem för många yrkeselever

HögskolebehörighetRegeringen vill utöka yrkesprogrammen så att de ger högskolebehörighet. Då behövs mer engelska och svenska. Ämnen där många elever i dag får underkänt.

av Björn Andersson
27 Okt 2017
27 Okt 2017
Bland de elever som saknade några få kurser för att få examen hade så här stor andel underkänt betyg i Engelska 5. Redovisat per yrkesprogram, läsåret 2015/2016. Källa: Skolverket
Grafik: Spektra

Intresset för yrkesprogrammen har sjunkit under flera år. Därför föreslår nu regeringen att yrkesprogrammen utökas med 200 eller 300 gymnasiepoäng så att eleverna får grundläggande högskolebehörighet – utan att behöva välja bort yrkeskurser.

För att få högskolebehörighet måste eleverna på de flesta yrkesprogram läsa två extra kurser i svenska och en i engelska. Samtidigt visar en ny undersökning från Skolverket att engelska är ett ämne som många yrkeselever har svårt med. Av de elever som saknar bara några få kurser för att få examen har var fjärde underkänt i Engelska 5.

För att nå högskolebehörighet från yrkesprogram krävs dessutom Engelska 6. Bland de elever som i dag har valt att läsa extra svenskkurser får var femte underkänt i Svenska 2 och en tredjedel i Svenska 3.

Många elever är mer intresserade av sin yrkesinriktning.

Lisa Missing är lärare i engelska på fordons- och transportprogrammet på Edströmska gymnasiet i Västerås. Hon välkomnar förslaget om högskolebehörighet som grund men tycker också att det är bra att den kan väljas bort.
– Det blir upp till motivationen hos eleverna hur långt de vill gå. Hos oss är det inte många som läser Engelska 6 men det kanske kan bli en förändring med en ny viljeinriktning, säger hon.

Lisa Missing.

Lisa Missing tycker att engelska är ett tacksamt ämne eftersom språket finns i ungdomarnas vardag. Hon försöker också att få in programmets karaktär i ämnet för att öka motivationen. Men utmaningarna är stora.
– Många är mer intresserade av sin yrkesinriktning än av gymnasiegemensamma ämnen. En grupp som kan ha svårt för engelska är nyanlända då det kan bli som ett tredje språk att lära sig.

Karin Hedin, utredare på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vill i väntan på deras remissvar inte uttala sig om hur skolorna ska klara att få fler yrkeselever att nå högskolebehörighet, till exempel när det gäller tillgången på lärare och behovet av särskilt stöd.
– Vad vi sagt tidigare är att vi inte vill se återvändsgränder i utbildningar utan att vägar ska vara öppna till fortsatta studier. Skolverket har ju också pekat på att intresset för yrkesprogram gått ner på grund av att högskolebehörigheten tagits bort.

Av de elever som tog examen från yrkesprogram 2016 fick drygt 40 procent grundläggande behörighet till högskolan. Variationen är dock stor mellan olika program. På vård- och omsorgsprogrammet var det nära 70 procent medan det på fordons- och transportprogrammet var endast tolv procent.

Lisa Missing är osäker på om intresset för att välja yrkesprogram kommer att öka om högskolebehörighet ingår i grundutförandet.
– Många som söker yrkesprogram har nog andra intressen än att gå på högskola. De är intresserade av ett område och vill ha ett yrke inom det.

Ska kunna väljas bort

Enligt regeringens förslag ska det bli lättare att schemamässigt få in behörighetsgivande kurser då det ska ingå i yrkesprogrammens grundutförande. Samtidigt pekar regeringen på risken att fler studiepoäng kan leda till att en större grupp än i dag inte fullföljer utbildningen. Därför ska högskolebehörigheten kunna väljas bort.

I regeringens förslag ingår också att ett estetiskt ämne ska finnas på alla nationella program. Förändringarna ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2019.

ur Lärarförbundets Magasin