Läs senare

”Eleverna får gå direkt till verkstan och testa”

ForskningAlla ska med är ett projekt för att minska avhoppen på elprogrammet på Jämtlands gymnasium i Östersund. Forskaren Ulrika Gidlund följer arbetet och ser redan positiva resultat.

av Enikö Koch
13 Dec 2017
13 Dec 2017

Varför behövdes det här projektet?
– Utbildningsförvaltningen ville arbeta på ett bättre sätt med att få yrkeseleverna att klara gymnasiet. Det var så många avhopp och många elever som hade icke godkända betyg.

Vad är målet med projektet?
– Att så många som möjligt ska klara sin gymnasieutbildning och kunna bli bra yrkesmän och yrkeskvinnor. Att ungdomarna får ökad motivation och tror på sig själva.

I projektet har tidigare elever intervjuats om vad som fungerade i skolan och vad som inte gjorde det. Vad tyckte de?
– De efterfrågade till exempel mer praktik. De ville också ha en tydligare koppling mellan teori och praktik – att allting skulle hänga ihop bättre.

De ville ha en tydligare koppling mellan teori och praktik.

Hur gjorde skolan för att möta behovet?
– De gick igenom alla kursmål för hela programmet, jämförde dem och såg då att många sammanföll. Då byggde de om kurserna för att få en bättre progression. Till exempel fick eleverna lära sig något och sedan gå direkt till verkstaden för att testa det. De knöt också branschen närmare och har fått till fler studiebesök.

Vem?

Ulrika Gidlund, doktorand vid Mittuni­versitetet i Sundsvall.

Vad?

Alla ska med, ett treårigt projekt som finansieras av Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Hur?

Är följeforskare och ger projektet vetenskapligt stöd. Gör i slutet en formativ utvärdering.

Vad har mer ändrats i undervisningen?
– De har jobbat mycket med motivation. Eleverna har fått lära sig studieteknik och testat lärstilsappar. Det har blivit fler grupparbeten där eleverna delats upp utifrån de olika lärstilarna – till exempel sitter elever som är mer auditiva i samma grupp. Eleverna har också gjort ”begreppskort” eftersom många har haft svårt med terminologin. Många ny­anlända hade inte begreppen i sin vokabulär från början. Därför har de arbetat med begreppen på olika språk också.

Har något ändrats i organisationen?
– Det är oftare två lärare på lektionerna och en specialpedagog har kopplats närmare för att snabbt kunna sätta in stöd där det behövs. Varje morgon hålls ett morgonmöte där de går igenom dagen på ett strukturerat sätt.

Varför är det viktigt med sådana morgonmöten?
– Det är många som bor inackorderade i Östersund som kommer från byarna omkring, de kanske inte har sina föräldrar nära. Det blir extra viktigt att påminna om vad de ska ha med sig och vad som behövs i undervisningen.

Lärarna arbetar med så kallat empatiskt ledarskap. Vad innebär det?
– Att det finns en öppenhet, ett helhetstänkande och att alla lärare är där för elevernas skull. De pratar om varandra som kollegor, både i relationen lärare–elev, och elever emellan. De ska också ta ansvar för varandras utveckling. En lärare kan till exempel ringa och väcka en elev som ofta försover sig eller följa med en elev till praktikplatsen varje dag för att få det att fungera.

Vad ser ni för resultat hittills?
– Det är mycket färre avhopp och inte lika många underkända elever. Klimatet har också blivit mycket bättre.

ur Lärarförbundets Magasin