Läs senare

Dömer ut läromedel för yrkeselever

Svenskböcker som är populära på yrkesprogrammen skulle passa bättre på låg- och mellanstadiet. Det menar forskaren Katrin Lilja Waltå.

28 Okt 2016

Foto: Thomas MelinDu har granskat två läroboksserier som är skrivna för svenskundervisningen på de olika yrkesprogrammen. Vad såg du?

– Lärandet handlar mer om sådant som är kopplat till det framtida yrket än svenskämnet. Kunskapssynen är instrumentell och oreflekterande. Kraven och förväntningarna på eleverna är väldigt låga. Min titel Äger du en skruvmejsel? har jag hämtat från en fråga som följer på en essä av Peter Englund. Den kan ju en fyraåring besvara.

Vilken nivå sätter böckerna på undervisningen?

– De vore lämpliga på låg- och mellanstadiet. Enligt förlaget passar de också för undervisning i svenska som andraspråk. Elever på yrkesprogram jämställs alltså med elever som har ett annat modersmål än svenska. Det förskräckliga är att alla ska läsa de här böckerna, som har ett ensidigt svenskt och manligt perspektiv.

Skiljer det sig mellan böcker för olika yrkesprogram?

– Eleverna på fordonsprogrammet, som i snitt har de lägsta betygen när de börjar på gymnasiet, möts av lägst förväntningar. Böckerna för dem som går el- och byggprogrammet, med högre betyg, innehåller faktiskt en del som kan kopplas till svenskämnet.

Hur är skillnaden mot läroböcker som riktar sig till de högskoleförberedande programmen?

– Där används stora ord om kulturarv och hur litteraturen legitimeras. Inställningen är helt annorlunda; yrkeseleverna ska läsa nutida texter som manar till igenkänning, eleverna på de studieinriktade programmen utmanas genom möten med det obekanta. Alla lärare vet att skillnaden finns, trots att en av svenskkurserna ska vara gemensam för alla. Då borde också innehållet i undervisningen vara detsamma. Nu finns ingen likvärdighet.

Vad innebär det för yrkeseleverna att arbeta med dessa läroböcker?

– Mattan dras undan för dem, inte minst om de vill ha höga betyg och läsa in högskolebehörighet. Skillnaden är orättvis och i grunden ett demokratiskt problem. Alla behöver goda kunskaper i svenska.

Varför är det så här?

– Det är en gammal seglivad tradition att dela upp gymnasiet. Jag har visat mina yrkeselever böcker för olika program och de säger att skillnaden beror på att ”de tror att vi är dumma i huvudet”. De blir faktiskt chockade och kränkta.

Vad bör göras?

– Alla lärare känner till problemet, men det måste diskuteras mer. Politiker borde förstå att samtliga elever behöver läsa svenska under hela gymnasietiden, för att kunna bli kritiskt tänkande medborgare. Läromedel borde också granskas mer och producenterna ta större ansvar för innehållet, i stället för att bara tänka på vad som säljer. 

Vem?

Katrin Lilja Waltå är forskare vid Göteborgs universitet, handledare på Uppsala universitets Campus Gotland och lektor i svenska på Wisbygymnasiet.

Vad?

Avhandlingen Äger du en skruvmejsel? Litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011.

Hur?

Kritisk närläsning av läroboksserierna Bra svenska och Blickpunkt från Gleerups förlag.

ur Lärarförbundets Magasin