Läs senare

Brottsbekämparen

På GDet är inte på festivaler utan i skolan som flest sexuella ofredanden sker. Samtidigt är skolan bästa stället att jobba förebyggande, enligt kriminologen Nina Rung.

av Per Hagström
15 Sep 2017
15 Sep 2017
Foto: Infinity Studio

Problemet med sexualbrott på musikfestivaler hamnade åter i fokus denna sommar. Men du tycker att diskussionen behöver breddas. Varför?
– Knappt två procent av anmälningarna om sexuella ofredanden gäller händelser på festivaler. Den vanligaste fysiska platsen för den här typen av brott är skolan, annars händer det mesta på nätet.

Det skulle behövas ett sexlyft precis som det finns ett mattelyft.

Undervisning i sex och samlevnad är nyckeln till att förebygga sexualbrott, enligt dig. Varför?
– Därför att bland dem som kontaktar ungdomsmottagningarna är 8 av 10 tjejer. I skolan kan vi även nå killarna för att diskutera mansnormen, samtycke och var gränsen går för det som är brottsligt.

Hur bra är lärare på att ta den diskussionen?
– Många lärare som jag träffar tycker det är otroligt svårt att prata om de här frågorna. Det skulle behövas ett sexlyft eller könsnormslyft precis som det finns ett mattelyft.

Nina Rung

Ålder: 35 år.

Bor: I Stockholm.

Gör: Kriminolog, föreläsare och debattör. Arbetade tills nyligen på polisen med att utreda grovt våld i nära relationer och sexualiserat våld mot barn.

Aktuell: Har startat föreningen Huskurage tillsammans med Peter Svensson. Föreläser i skolor om könsnormer och sexualbrott.

Skulle det lösa problemet?
– Nej, så länge sexualundervisningen är ämnesintegrerad tror jag att den riskerar att falla mellan stolarna. Den behöver bli ett eget ämne.

Alla vill att deras hjärtefråga ska lyftas och bli ett skolämne, varför just sex och samlevnad?
– Jag förstår tröttheten bland lärare som redan har en stor arbetsbörda. Men det här är så viktigt. Det sker övergrepp i skolan i en omfattning som vi aldrig skulle acceptera på en arbetsplats för vuxna.

Du har startat föreningen Huskurage, en slags grannsamverkan mot våld i hemmet. Är civilkurage något man kan lära sig?
– Ja, det är som vilken kunskap som helst. Man måste öva för att veta hur man ska agera när situationen kräver det.

Hur ska jag göra om jag misstänker att grannen slår barnen eller sin partner?
– Visa omsorg snarare än att komma med anklagelser. Ring på, säg att du är orolig och fråga om du kan hjälpa till med något.

Och om jag inte vågar?
– Du kan alltid ringa på och gå därifrån. Då avbryter du i alla fall våldet. Ta hjälp av andra grannar och ring hellre polisen en gång för mycket än en gång för lite.

ur Lärarförbundets Magasin