Läs senare

Betygssystem på rätt kurs?

Prov hela tiden eller alla prov på slutet.
Elever som stressar eller elever på sparlåga.
Varje betygssystem har sina biverkningar.

09 Dec 2016
betygssystemill
Illustration: Patrik Svensson/Agent Molly & Co

Många har varit kritiska till den kurs­utformade gymnasieskolan. Men få har gått så långt som lärarna på Fjällbyns gymnasieskola i Funäsdalen. De bestämde sig för att sluta sätta kursbetyg under pågående utbildning. Det kunde vänta till sista terminen i årskurs tre när eleverna nått sin högsta kunskapsnivå.

Skolan tar emot ungdomar med autism och många av dem har en lång startsträcka i sina studier. Ett underkänt betyg i en tidig kurs kan vara förödande för deras självförtroende, enligt lärarna.

Syftet var gott men skolans betygsmodell fick ett hastigt slut när Skolinspektionen kom på besök. Att hålla alla kurser öppna till sista terminen rimmade illa med den kursutformade gymnasieskolan, enligt inspektörerna. Kritiken kom som en överraskning för skolans rektor Ulla Krusell.

– Vi är förskräckligt noga med att följa alla direktiv och jag trodde att vi höll oss inom ramarna, säger hon.

Blir lärarlivet lättare med ämnesbetyg?

Plus:

Tid för bedömning.

Det avgörande betyget sätts först vid ämnesstudiernas slut.

Mindre tjat om kunskapskrav.

Eleverna behöver inte informeras om kunskapskraven för varje kurs utan bara för ämnet.

Coolare elever.

Eleverna kan tänka på annat än nästa kursbetyg.

Mindre dramatik.

Terminsbetyg är inte slutbetyg på samma sätt som kursbetyg.

Mer kunskapsfokus.

Lärare kan planera mer sammanhängande och långsiktigt när undervisningen inte är upphackad i kurser.

Minus:

Reformtrötthet.

Ännu ett nytt betygssystem att lära sig med oundvikliga barnsjukdomar som ska genomlidas.

Uppskjutarbeteende.

Lärare kan behöva jobba hårdare för att få igång elever som sparar allt krut till sista terminen.

Provträngsel.

Det kan bli många bedömningstillfällen när elever ska få en sista chans att bevisa sina kunskaper i trean.

Stelbent.

Mindre utrymme för lärare och skolledning att välja ordning på kurser och lägga upp utbildningar efter eget huvud.

Inspektörerna var av en annan uppfattning och skolan fick ett föreläggande om att börja betygsätta kurser löpande under elevernas studietid.

– Vi fick backa totalt, konstaterar Ulla Krusell.

Men i slutet av oktober fick hon och kollegorna en smula upprättelse när gymnasieutredningen presenterades. Utredningen pekar på flera negativa konsekvenser av kursbetyg och förordar en övergång till ämnesbetyg på sikt. Flera av argumenten känns igen från Fjällbyns gymnasieskola. Till exempel att låga betyg på en tidig kurs kan sänka elevens motivation och att elever som mognar sent straffas hårt av systemet.

Ulla Krusell fick höra om utredningen genom sin syster.

– Hon ringde och sade att nu får du som du vill Ulla. Nu slopar de alla delkurserna.

Mycket talar för att Ulla Krusells önskan kommer att uppfyllas. Regeringen och flera oppositionspartier har uttalat sig positivt om en övergång till ämnesbetyg, liksom de båda lärarfacken (se Lärarförbundets kommentar på sidan 28). Men att utsätta den reformtrötta gymnasieskolan för ännu ett nytt betygssystem är inget beslut man fattar lättvindigt. Det måste finnas tydliga vinster om det ska vara värt besväret. Gymnasieutredningen har försökt lista alla för- och nackdelar. Till sin hjälp har den haft ett antal betygsforskare, bland andra Alli Klapp vid Göteborgs universitet. Hon tror att ämnesbetyg är rätt väg att gå. Kursbetygen är ologiska utifrån den kunskapssyn som finns i skolans styrdokument, enligt henne.

ullakrusell
Ulla Krusell.

– Man talar om det livslånga lärandet och då måste det vara de kunskaper som en elev har i slutet av en utbildning som avgör betyget.

Hon tar svenskämnet som exempel. En elev som har fått ett lågt betyg i Svenska 1 skulle mycket väl kunna få högsta betyg om hen läste om kursen efter att ha läst Svenska 3.

– Som det är nu så bygger slutbetyget på gamla kunskaper hos eleven vilket är märkligt, anser Alli Klapp.

Ämnesbetyg kan få elever att lyfta blicken och sträva mot långsiktig fördjupning i ett ämne. Men kursbetyg premierar å andra sidan elever som anstränger sig löpande under utbildningen. Och det är ingen oviktig egenskap, särskilt inte för den som tänker läsa vidare efter gymnasiet. Det finns forskning som visar att målrelaterade kursbetyg ger en bättre prognos om vilka elever som kommer att klara vidare studier än de relativa ämnesbetygen från det gamla linjegymnasiet.

Samtidigt kan man inte bortse från den stress som kursbetygen verkar skapa hos många elever, tycker Alli Klapp. Kurserna kan vara korta med få bedömningstillfällen samtidigt som kursbetyget får direkt påverkan på elevens slutliga meritvärde. Då kan ämnesbetyg vara mer förlåtande, enligt henne.

Alli Klapp.
Alli Klapp. Foto: Torsten Arpi

– Eleven kan dippa lite för att sedan ta igen det när den slutliga bedömningen ska göras i trean.

Forskningskollegan Christian Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, vill inte ta ställning för eller emot ämnesbetyg. Han tycker att konsekvenserna för olika elevgrupper behöver utredas mer. Stressen är ett problem i dagens gymnasieskola men olika elever kan stressas av olika saker, enligt honom. För dem som strävar efter höga betyg kan korta kurser vara stressande eftersom det inte finns utrymme för svackor. Men elever som bara vill klara sina kurser kan i stället uppskatta att få beta av dem en efter en, enligt Christian Lundahl.

– De kan tänka ”skönt nu har jag klarat den kursen” och så spelar det inte så stor roll om det bara blev godkänt.

Gymnasieutredningen pekar också på en risk för att ämnesbetyg kan skapa ett ”uppskjutarbeteende” hos elever. Och den risken kan även Christian Lundahl se.

– Det kan finnas de som bara anstränger sig när det är skarpt läge sista året.

Vad skulle då ämnesbetyg innebära för lärarna? Gymnasieutredningen är hoppfull. ”Ämnesbetyg skulle kunna ha en betydande positiv inverkan på lärares arbetssituation och, efter en implementeringsperiod, minska lärares arbetsbörda.” Varför då? Jo, i en ämnesutformad gymnasieskola är det bara det sista terminsbetyget i årskurs tre som är avgörande för eleven. De tidigare terminsbetygen ska främst fungera som en information till elever och föräldrar. De kräver inte lika stort bedömningsunderlag och inte lika mycket dokumentation som kursbetygen i dagens system.

Christian Lundahl.
Christian Lundahl. Foto: Maria Elisson/Örebro universitet

Forskaren Alli Klapp tror också att kursbetygen har drivit lärare till att använda onödigt många prov.

– Kursbetygen är high stake vilket ökar risken för att elever och föräldrar ifrågasätter lärarens betygsättning. Då kan det vara skönt att ha ett provresultat, något svart på vitt, att hänvisa till.

Forskarkollegan Christian Lundahl flaggar för att stressen i systemet kan flytta till sista terminen vid en övergång till ämnesbetyg. Det kan bli fallet om eleverna ska ges en sista chans att visa kunskaper på hög nivå.

– Då kan det bli trängsel bland bedömningstillfällena, säger han.

Gymnasieutredningen föreslår två olika modeller för hur ämnesbetyg kan införas. Den ena är en lightvariant där ämnesbetyg införs i vissa ämnen, till exempel de gymnasiegemensamma. Den andra modellen, som utredningen förespråkar i första hand, är att införa ämnesbetyg i alla ämnen och samtidigt övergå till en helt ämnesutformad gymnasie­skola. Det är en mycket stor reform och konsekvenserna skulle behöva utredas ytterligare, enligt gymnasieutredningen. Det nya systemet skulle inte kunna sjösättas förrän tidigast läsåret 2020/2021, enligt utredningens bedömning.

Christian Lundahl har svårt att se att det skulle kunna gå fortare än så. Han tycker att man måste ge lärarna gott om tid att ta in det nya tänkandet.

– Det är ofta genomförandet som avgör om betygssystem blir bra eller dåliga.

4 betygssystem på 25 år

Lgy 70

Linjegymnasium, ämnesbetyg och relativ betygsskala 1–5.

Lpf 94

Kursutformad gymnasieskola, kursbetyg och kunskapsrelaterad betygsskala IG–MVG.

Gy 2000

Kursplaner och betygskriterier revideras.

2004

Göran Perssons (S) regering föreslår en övergång till ämnesbetyg i en proposition som antas av riksdagen.

2006

Fredrik Reinfeldts (M) regering tar över, stoppar planerna på ämnesbetyg och tillsätter en ny gymnasieutredning.

Gy 2011

Kursbetygen får vara kvar men en ny sexgradig skala A–F införs.

ur Lärarförbundets Magasin