Läs senare

Ansvar för familjen tynger invandrad elev

Många elever med invandrarbakgrund förväntas jobba i pappas restaurang eller ta hand om sina småsyskon. Lärarna måste hjälpa dem att prioritera skolan, tycker forskaren Michael Lindblad.

16 Sep 2016

Illustration: Moa HoffI en svensk medelklasskontext är det kanske positivt att gymnasieelever extraknäcker. Men de här ungdomarna gör det inte för att tjäna ihop fickpengar utan för att bidra till familjens försörjning och det tar mycket tid, konstaterar Michael Lindblad.

Han utbildar blivande studie- och yrkesvägledare på Umeå universitet och har skrivit en avhandling som bygger på intervjuer med 20 ungdomar som på olika sätt misslyckats med sina studier. De flesta av dem har sina rötter i Mellanöstern eller Nordafrika och har antingen själva invandrat till Sverige eller har föräldrar som har gjort det. De hör hemma i olika svenska städer men bor oftast i samma typ av miljonprogram.

En av de saker som kom fram i intervjuerna var att ungdomarna hade arbetat mycket vid sidan av studierna. En av flickorna startade till och med ett eget café under gymnasietiden. Extrajobben gav dem visserligen en fot in i servicebranschen men det visade sig vara en återvändsgränd.

– Någon uttryckte det som att hon ville göra något annat än att säga ”smaklig måltid, smaklig måltid” hela dagarna.

För sent insåg de vikten av att ha ett fullständigt gymnasiebetyg för att komma vidare i karriären.

Det var inte bara arbete som konkurrerade om tiden utan också olika hushållssysslor, inte minst för flickorna. Många av dem hade också begränsade möjligheter att träffa killar på fritiden och gjorde det på skoltid i stället, vilket ledde till skolk.

– Skolan blev en frizon där de utforskade det här med att bli vuxen och möta det andra könet. Men det kostade i form av missade lektioner, förklarar Michael Lindblad.

Han tycker inte att lärarna ska avfärda de här eleverna som skolkare som inte bryr sig om skolan. I stället måste de ta reda på vad som ligger bakom och hjälpa eleverna att prioritera.

– Det kan handla om att säga till en elev att den inte kan jobba hela helgen om det betyder att den smiter iväg tidigt på fredagarna och försover sig på måndagarna.

Men ungdomarna i studien upplever inte att lärare på gymnasiet engagerar sig i enskilda elever på det sättet. En av dem säger: ”I gymnasiet så har läraren nästan inte med eleverna att göra, utan han kommer, gör sitt jobb och sen går ut.”

– Flera berättade däremot om lärare i högstadiet som stack ut, som såg dem som individer och gav dem struktur i studierna. Men det fanns inga motsvarande berättelser om gymnasielärare.

Michael Lindblad tror inte att det är en slump, utan att det hänger ihop med att gymnasiet är frivilligt. De som kommer dit förväntas vara motiverade och kapabla att sköta studierna på egen hand. Men den inställningen slår hårt mot ungdomar som har svagt stöd hemifrån på grund av att deras föräldrar själva har kort skolgång och saknar kunskaper om det svenska utbildningsystemet. Elevernas gymnasieår blir därför en ”ensam utbildningsresa” som Michael Lindblad skriver i sin avhandling.

Han föreslår ett antal åtgärder för att ge eleverna bättre stöd. Det handlar om hjälp att strukturera studierna, mer uppmuntran och tillgång till läxhjälp i skolan. Han ser också ett behov av kontinuerlig karriärundervisning som behandlar studiefärdigheter, självkännedom, fortsatta studier och yrkesval.

Michael Lindblads övergripande slutsats är att det inte skulle ha krävts särskilt mycket insatser för att förebygga ett skolmisslyckande för de unga i studien.

– När jag intervjuade dem drygt ett år senare hade flera av dem fixat sina gymnasiebetyg på Komvux eller var på väg att göra det. De saknade inte kapacitet i den meningen. 

Vem?

Michael Lindblad, universitetsadjunkt vid institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap på Umeå universitet.

Vad?

Avhandlingen ”De förstod aldrig min historia”: unga vuxna med migrationsbakgrund om skolmisslyckande och övergångar mellan skola och arbete.

Hur?

Intervjuer med 20 ungdomar i 20-års­åldern med utomeuropeisk bakgrund.

ur Lärarförbundets Magasin