Läs senare

Ämnesnördar mår bättre

Jag ♥ ämnetEn stark identitet med yrket skyddar mot stress. Dessutom blir du mindre känslig för omorganisationer, menar forskare.

av Björn Andersson
15 Sep 2017
15 Sep 2017
Ämnesnördar mår bättre
Illustration: Skuggan

Vi jobbar en stor del av vårt liv och arbetet betyder mycket för vår identitet. Ju starkare man identifierar sig med sitt arbete, desto mer positiva effekter leder det till, menar Igor Knez, professor i psykologi på Högskolan i Gävle.
– Det kan vara högre motivation, starkare engagemang och att man presterar och levererar mer än vad man kanske måste göra annars, förklarar Igor Knez.

Identifikationen med jobbet kan delas in i tre nivåer.

Organisationsnivå: Jag tycker om organisationen där jag jobbar. Det kan till exempel vara skolans huvudman eller själva skolan.

Arbetsgruppnivå: Kollegorna och arbetsgruppen betyder mycket.

Yrkesidentitet: Jag identifierar mig med mitt yrke och det är inom det området som jag förkovrar mig och utvecklas. Personer med lång utbildning har generellt sett starkare yrkesidentitet jämfört med lågutbildade.

Lärare får allt mindre tid att utöva det som är drivkraften till yrket.

De två första identiteterna är på social nivå medan yrkesidentitet är på individnivå.
– Yrkesidentitet kan handla om hur duktig jag är som lärare. Med en stark yrkesidentitet så är man inte så känslig för organisatoriska förändringar. Man tycker att ”jag är så duktig i mitt yrke så det är strunt samma var jag jobbar någonstans”. För en lärare kan det handla om att engagera sig i fysik, engelska eller i själva undervisningen.

Igor Knez.

Finns det en risk i att engagera sig för mycket i till exempel sitt ämne så att man blir mindre social med kollegorna?
– Det är möjligt. Men för att vara med och bli accepterad i gruppen så måste man till viss del vara med i spelet, annars riskerar man att bli utanför eller misskrediteras. I alla typer av grupper finns spelregler.

På vilket sätt kan stark identitet med ämnet eller läraryrket gynna hälsan?
– Det finns forskning som visar att stark identitet kan skapa en buffert mot stress. Man klarar toppar bättre jämfört med kollegor som inte identifierat sig med yrket eller gruppen.

En stark identitet med arbetsgruppen kan dock vara negativt. Till exempel vid omorganisationer då arbetslag förändras.
– Personer som har en stark identitet i gruppen kan till och med försöka att sabotera den nya organisationen.

Igor Knez och andra forskare vid Högskolan i Gävle genomför just nu ett projekt där de bland annat har sänt ut enkäter till gymnasielärare i kommunala och fristående skolor. Hypotesen är att ju mer man identifierar sig med sitt arbete, desto bättre mår man. Till exempel är man mer lojal och känner att man blir rättvist behandlad på arbetsplatsen. Resultaten från enkäten beräknas bli klara i slutet av året eller i början av nästa år. Ett preliminärt resultat är att de som identifierar sig starkt med yrket har en högre grad av egen arbetsmotivation medan de som identifierar sig mer med organisationen upplever högre grad av rättvisa.

Lärare valdes till projektet för att det är en grupp som är omskriven och att de antas vilja reflektera kring frågor om identitet, engagemang och lojalitet.

Det är också en grupp som fått sitt uppdrag förändrat, bland annat med mer administrativa uppgifter.
– Generellt sett får lärare allt mindre tid att utöva det som är drivkraften till yrket: själva ämnet och att förmedla kunskap till elever och studenter. De administrativa pålagorna är ett grundläggande problem. Det skapar en konflikt mellan det man måste göra och det man brinner för.

När det känns som att det tråkiga börjar ta över och om man börjar bli less på jobbet är det viktigt att hitta tillbaka till det som en gång var drivkraften. Man ska vara rädd om sin inre motivation, betonar Per Kristensson, professor i psykologi vid Karlstads universitet.

Per Kristensson.

Inre motivation innebär att vi upplever något som givande och roligt. För en lärare kan det vara engagemanget i ämnet och drivkraften att se eleverna utvecklas.

Den inre motivationen är den som håller i längden. Yttre motivation, däremot, kan innebära att man gör saker för andras skull. Motivationen är då styrd utifrån och risken för stressrelaterade problem ökar. Exempel på yttre motivation kan vara lön och befordran.

Några tydliga exempel på yrkesgrupper som på ett markant sätt följer sin inre motivation är framgångsrika författare och musiker.

I läraryrket finns det en mängd olika arbetsuppgifter, och alla kanske inte upplevs som lika stimulerande.
– Man ska vara med på konferenser, fylla i resultat på nationella prov och allt vad det kan vara. Då kan man försöka komma tillbaka till sin inre motivation och jobba mer med de delar som en gång bidragit till att man valt yrket. Man kanske inte behöver gå ”all in” på alla områden, säger Per Kristensson.

Finns det en risk att man blir en nörd om man går in för mycket i ett område eller i sitt ämne?
– Jo, så kan det vara, men jag tycker nog att nörd har övergått från att vara något dåligt till att vara något som är bra. Att man får jobba med det som man är intresserad av är en fördel. Men man måste förstås se till att sköta de andra delarna som ingår i yrket.

Birgitta Wilhelmsson är utbildningsledare vid Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Hon berättar att lärarstudenterna både lockas av ämnet och att få undervisa för en speciell åldersgrupp.

Ett stort engagemang och kunskap i ett ämne behöver dock inte alltid betyda att man fungerar bra som lärare. Vissa studenter får avrådan efter perioder med vfu.
– Det finns de som pratar över huvudet på eleverna eller har svårt att förmedla kunskaperna. Om det inte fungerar i början att undervisa kan man få förlängd vfu, och senare kan man bli avrådd från att fortsätta. Det här är dock undantag och rör sig endast om enstaka studenter.

Något som Birgitta Wilhelmsson förespråkar är att välja åtminstone ett ämne som är ganska stort.
– Ämneskombinationen psykologi och filosofi är det till exempel någon student som efterfrågat. Men det är små ämnen i gymnasieskolan. Med den kombinationen är det troligtvis betydligt svårare att få en heltidsanställning.

Alla artiklar i temat Ämnet närmast hjärtat (8)

ur Lärarförbundets Magasin