Läs senare

Alla blir aktiva i framtidens klassrum

ReportageEleverna på LBS Kreativa gymnasiet i Göteborg är helt uppslukade av att lösa matteuppgifter i den nya salen. Är ALC – Active Learning Classroom – en lärmiljö för framtiden? Mycket tyder på det.

Engagemang. Philip Sivenius, Pouya Shirin och Toma Misho anstränger sig för att förstå varandras sätt att tänka och räkna.
Engagemang. Philip Sivenius, Pouya Shirin och Toma Misho anstränger sig för att förstå varandras sätt att tänka och räkna. Foto: Nicke Johansson

– Jag slumpar in er i grupper som vanligt, säger Håkan Åkerblom och tar hjälp av datorn.

25 morgontrötta killar, som går teknikprogrammets sista år, släntrar in i ALC-salen. De ska ha tillvalskursen Matematik 4 under ett lektionspass på 160 minuter. Runt salens sex stora runda bord samlas eleverna i sina grupper. Intill varje bord finns en vit tavla på väggen. Läraren har ett litet arbetsbord i mitten av rummet, där ryms dator och arbetsmaterial.

Trivs. Håkan Åkerblom bokar ALC-salen så ofta han kan för att låta eleverna samverka och bli mer aktiva i sitt lärande.
Trivs. Håkan Åkerblom bokar ALC-salen så ofta han kan för att låta eleverna samverka och bli mer aktiva i sitt lärande. Foto: Nicke Johansson

– Vi ska räkna integraler. Ni ska turas om att rita och lösa uppgifterna på era whiteboards. Även om en person står framme vid tavlan så är alla med och löser uppgiften. Vi kör igång! säger Håkan Åkerblom.

Eleverna får sju uppgifter på papper. Något facit finns inte.

Efter några minuter har tröttheten bytts mot aktivitet. Gruppernas tavlor fylls snabbt på med uträkningar och eleverna diskuterar olika lösningsförslag med varandra.

– Jag förstår hur du tänker. Men det som du skrivit på tavlan ser inte rätt ut, utbrister Fredric Hellborg.

– Men det måste bli plus när det är två minustecken. Det kan inte bli minus pi, säger Simon Fors som gör uträkningar på whiteboarden.

Läraren Håkan Åkerblom rör sig mellan grupperna.

– Håller ni andra med Simon? undrar han när han kommer fram till gruppen.

– Ja, men Simon måste skriva så att det blir tydligt hur vi tänkt. Flera steg är överhoppade, säger Fredric Hellborg.

Hur är det att jobba i ALC-salen jämfört med i ett vanligt klassrum?

fredrichellborg
Foto: Nicke Johansson

Fredric Hellborg:

– En jätteskillnad. I ett vanligt klassrum tappar jag koncent-rationen efter en matteuppgift. I ALC-salen samarbetar vi i grupp. Vi förklarar och säger emot varandra och kommer fram till vad som stämmer och inte stämmer. Det är enda gången som jag kan koncentrera mig en hel lektion.

kevinjeppesen
Foto: Nicke Johansson

Kevin Jeppesen:

– Jag har svårt för matte och är rätt så dålig på att plugga i boken. I ett vanligt klassrum lyssnar alla på läraren och jag tycker inte att det fastnar så enkelt, det han säger. I ALC-salen kan både lärare och kompisar förklara. Vi går igenom uppgifterna tills alla i gruppen fattar.

pouyasherin
Foto: Nicke Johansson

Pouya Shirin:

– Vi lär oss mer av varandra. Jag märker att kompisarna räknar ut formler på andra sätt. Det är bra att se att det finns olika lösningar. Jag gillar också att sitta vid runda bord för då blir det livligare diskussioner, än om man sitter en och en.

När skolan flyttade till nya lokaler efter sommaren kunde två klassrum utformas till ALC-salar.

– En av mina kollegor, som även forskar, kände till en ALC-sal på Pedagogen vid Göteborgs universitet. Han tyckte att vi skulle undersöka om det var något för oss, berättar Håkan Åkerblom.

Ett Active Learning Classroom är utformat för att främja elevers aktiva lärande och samverkan i grupp. Miljön stimulerar eleverna till att lära av varandra, diskutera och redogöra för sina åsikter.

I våras var lärarna på studiebesök i universitetets ALC-sal och fick information om hur den kunde användas. Håkan Åkerblom fick även möjlighet att testa ALC-salen med sina matteelever och märkte direkt hur hans svårstartade elever kom igång att jobba. De positiva erfarenheterna har fortsatt i de egna ALC-salarna.

– Salarna fungerar väldigt bra. I stora grupper, där det brukar vara svårt att nå fram till alla elever, märker vi störst förändring.

Inredningen till en ALC-sal har kostat ungefär 110 000 kronor. Skolan planerar också att köpa till storbildsskärmar för cirka 30 000 kronor.

Ny lärarroll. I stället för att föreläsa förflyttar sig läraren Håkan Åkerblom mellan grupperna och fungerar som coach.
Ny lärarroll. I stället för att föreläsa förflyttar sig läraren Håkan Åkerblom mellan grupperna och fungerar som coach. Foto: Nicke Johansson

ALC-salarna används i matematik, historia, engelska och svenska, men skulle kunna användas i fler ämnen. Håkan Åkerblom varvar teorigenomgångar i vanligt klassrum, med praktiska övningar i ALC-sal. Proven skrivs i vanliga klassrum.

– Jag är helt frälst. Vi lärare fajtas om att boka ALC-salarna. Jag hade gärna haft svenska där också om det funnits plats.

Håkan Åkerblom trivs med att jobba i ALC-salen av fler anledningar. Han har bättre överblick över hur eleverna jobbar och kan ge dem snabbare feedback.

– Det kan kännas läskigt att slänga ut en fråga i början av lektionen och hoppas på att den ska landa. Jag måste planera annorlunda och ha ett väl förberett problem som kan diskuteras. En elev ska inte kunna lösa uppgiften på egen hand.

Hans roll handlar framför allt om att gå runt bland grupperna och utmana elevernas tankar. Inte om att komma med de rätta svaren.

Samarbetar. Pelle Henriksson skriver på whiteboarden samtidigt som han och hans grupp diskuterar och upptäcker olika förslag på lösningar.
Samarbetar. Pelle Henriksson skriver på whiteboarden samtidigt som han och hans grupp diskuterar och upptäcker olika förslag på lösningar. Foto: Nicke Johansson

Egentligen ska eleverna ha rast. Men flera dröjer sig kvar i salen. De har svårt att avbryta sina pågående uträkningar.

– Håkan, vi behöver en ny tavla. En hel vägg! utbrister Pelle Henriksson som står på knä och skriver på nedre delen av whiteboarden.

– Jag tar en bild med mobilen, så kan vi sudda sen, föreslår Pouya Shirin ivrigt.

De räknar ut arean mellan två kurvor.

– Nu har jag bränt av alla hjärnceller, säger Pelle Henriksson och pustar ut när de är klara.

– Jag ser att ni har kommit fram till två olika sätt att lösa uppgiften på, säger Håkan Åkerblom.

De förklarar hur de tänkt för honom.

– Båda sätten är korrekta. Grymt jobbat!

4 frågor till …

tomasgrysell
Foto: Allan Eriksson/Göteborgs universitet

Tomas Grysell, pedagogisk utvecklare vid Göteborgs universitet och expert på ALC.

Vad kännetecknar en ALC-sal?

– Det är ett rum för aktivt lärande. Klassrummet är utformat för samverkan och läraren blir snarare som en del av gruppen, än den som undervisar.

– I en ALC-sal finns det runda bord för samarbete i grupp och varje bord har tillgång till en whiteboard. Att borden är runda gör att eleverna tydligt ser varandra och får jämlika roller. Forskning visar att fyrkantiga bord kan bidra till att eleverna positionerar sig av vana, exempelvis att den som sitter vid kortändan blir ordförande. Det är också bra om ALC-salen inreds med ljuddämpande material.

– Som bonus kan salen även utrustas med teknisk utrustning, till exempel mikrofoner, storbildsskärmar för att dela datorers skärmbilder eller ljudduschar över borden som kan rikta ljud till olika grupper.

Vad blir lärarens roll?

– En viktig uppgift för läraren är att inleda lektionen med en frågeställning som väcker elevernas vilja att ta reda på mer. Att föreläsa i rummet funkar dåligt, det dödar elevernas entusiasm. Under lektionen förflyttar sig läraren mellan grupperna och fungerar ungefär som en medforskare eller coach.

Vilka utmaningar kan läraren ställas inför?

– Det svåraste kan vara att våga ge eleverna större ansvar för sitt lärande. Det kan också kännas ovant att inte ha sin plats längst fram i klassrummet.

Vad säger forskningen om ALC?

– Än så länge finns det enbart studier som gäller högskoleundervisning. Forskningen visar att studenterna presterar bättre i förhållande till utbildningsmålen, att de samverkar på andra sätt, att läraren blir mer delaktig i studenternas lärande och att engagemanget ökar i en ALC-sal jämfört med i ett traditionellt klassrum. Utvecklingen av ALC har bland annat gjorts i USA, Kanada och Australien.

– Man ska känna till att ALC bör användas som ett komplement i undervisningen, till exempel varvat med föreläsningar. Det är viktigt att eleverna erbjuds olika sätt att lära.

 

ur Lärarförbundets Magasin