Ingår i temat
Spelet om skolan
Läs senare

Affärsidé: satsa på de säkra korten

Spelet om skolanDatortekniker, djurskötare och stylister. Det finns nischer inom gymnasieutbildningen som domineras helt av friskolor. Tidningen Gymnasiet utreder varför.

av Per Hagström
07 Apr 2017
07 Apr 2017
Foto: Istock

Ungefär en fjärdedel av eleverna på gymnasiet går i en friskola. Men andelen kan skilja stort mellan olika program. På restau­rang- och livsmedelsprogrammet är andelen bara 14 procent medan mer än varannan elev på naturbruks- och hantverksprogrammen går i friskolor.

Så mycket får skolorna

Ersättning i kronor per elev och år för respektive program

Naturbruk (inriktning djur)188500
Industritekniskt151600
El och energi117000
Estetiskt104800
Samhällsvetenskap82400

Källa: Skolverkets riksprislista för 2017.

Tittar man på enstaka inriktningar och yrkesutgångar kan man hitta nischer där friskolorna dominerar totalt. Hantverksprogrammets största yrkesutgång, hår- och makeupstylist, är en sådan. Där går över 70 procent av eleverna på friskolor. El- och energiprogrammets inriktning dator och kommunikation är en annan. Där finns 66 procent av eleverna hos fristående huvudmän.

Varför just dessa utbildningar kan man undra? Det ligger sannolikt flera faktorer bakom, enligt Torun Rudin, enhetschef med ansvar för gymnasieskolan på Skolverket.

En faktor kan vara att det är relativt populära utbildningar.
– Alla huvudmän vill erbjuda utbildningar som eleverna väljer och få fulla klasser. Men hemkommunerna har också ett krav på sig att erbjuda en bredd av utbildningar. Det har inte fristående huvudmän på samma sätt.

Hon tror också att det är en fördel att vända sig till elever som drivs av ett starkt intresse, till exempel för IT eller djurvård.
– Som huvudman vill du erbjuda utbildningar som eleverna känner motivation för och fullföljer. Där spelar elevernas intresse stor roll.

Alla huvudmän vill få fulla klasser.

Om man talar om populära utbildningar måste man förstås också nämna de stora högskoleförberedande programmen. Det är trots allt där merparten av både kommunernas och friskolornas elever går. Men där har friskolorna ingen dominerande ställning utan står för 28 procent av elevantalet.

Bland de högskoleförberedande programmen har friskolorna lyckats bäst på det estetiska. Och framför allt gäller det inriktningen media där mer än varannan elev går i en friskola.

Det är ingen slump. Friskolorna har länge varit starka på medie- och IT-profiler, enligt utbildningssociologen Håkan Forsberg vid Uppsala universitet. Han pekar på de stora aktörer som finns inom nischen: IT-gymnasiet, NTI-gymnasiet och Cybergymnasiet till exempel.
– När de stora utbildningsföretagen etablerade sig i början av 2000-talet var IT hett och det var en ny grej att erbjuda elever en dator. Det blev en marknadsfördel för friskolorna, säger han.

Naturbruksprogrammet är ett annat exempel där friskolorna är stora. Håkan Forsberg tror att den relativt höga skolpengen har bidragit till att locka fristående huvudmän dit. Enligt Skolverkets riksprislista kan en friskola få omkring 200 000 kronor per elev och år på naturbruksprogrammet, vilket kan jämföras med omkring 80 000 kronor på samhällsvetenskapsprogrammet.
– En kvalificerad gissning är att det går att få en större avkastning per elev på vissa program, säger Håkan Forsberg.

Här dominerar friskolor

ProgramInriktning/yrkesutgångAndel elever
HantverkHår- och makeupstylist72 procent
El och energiDator och kommunkation66 procent
IndustriteknisktProdukt och maskinteknik56 procent
NaturbrukDjur54 procent
EstetisktEstetik och media53 procent

Källa: Skolverket

Alla artiklar i temat Spelet om skolan (9)

ur Lärarförbundets Magasin