Läs senare

3 röster om utredningen

Träffar förslagen rätt? Vi lät företrädare för industrin, facket och eleverna tycka till.

09 Dec 2016

”Förslaget kommer att gå ut över yrkesprogrammen”

amelievonzweigbergk
Foto: Eva Lindblad

Amelie von Zweigbergk, Chef för industriell utveckling hos Teknikföretagen: Vilka är de bästa förslagen i utredningen?

– Högskolebehörigheten är bra som grund på yrkesprogrammen. Dels är det efterfrågan på ungdomar med bredare teoretisk bakgrund från yrkesprogram, dels kan det öka attraktiviteten för de här programmen.

Vilka är de sämsta förslagen?

– Det sämsta är att man tar timmar från yrkesämnen och andra ämnen för att få till behörigheten som grund. Det kommer att gå ut över yrkesprogrammen. Det kommer att påverka olika program och yrkes­utgångar olika mycket. För industritekniskt program och fordonsprogrammet, till exempel, så måste yrkeskurser tas bort. Enligt förslaget ska man dock kunna välja utökat program för att läsa fler yrkeskurser. Men blir det ett fåtal elever på en skola som väljer en specifik kurs kan det bli svårt att få till det schematekniskt. En rättighet i teorin kan bli något som inte är praktiskt möjligt.

– Jag tycker att behörigheten borde lagts på utöver dagens kurser. Då skulle man inte behöva ta tid från yrkesämnen och andra ämnen. Det skulle innebära att yrkesprogrammen skulle innehålla 2 800 poäng. Så är det på teknikcollege och de fungerar bra. Det blir inte så mycket mer i tid för ungdomarna jämfört med 2 500 poäng som är grunden i dag.

Vad saknar du i utredningen?

– Det saknas en tydlig röd tråd. Det är ganska små förslag med undantag för ämnesbetygen och högskolebehörigheten. Vi ser inte riktigt vilka problem man löser med de andra förslagen.

Du var utredare för yrkesprogramsutredningen, Välja yrke, som blev klar för ett år sedan. Är det något därifrån som gymnasieutredningen har missat att ta med?

– Jag tycker fortfarande att det borde läggas in mer praktiska delar på de högskoleförberedande programmen. Det kan vara yrkeskurser och apl. Vi hade förslag om praktisk inriktning på teknikprogrammet men så blev det inte.

 

”Bra att huvudmannens ansvar lyfts fram”

mariaronn
Foto: Peter Jönsson

Maria Rönn, Gymnasielärare och förste vice ordförande i Lärarförbundet: Vilka är de bästa förslagen i utredningen?

– Det allra bästa är förslaget om nya övergripande mål i skollagen om att alla ungdomar ska ha rätt att påbörja och fullfölja gymnasieskolan. Förslaget liknar Lärarförbundets gymnasielöfte, eftersom det lyfter fram huvudmannens ansvar att ge varje elev det hen behöver för att få en gymnasieexamen. Det är något annat än om utredningen hade föreslagit ett obligatoriskt gymnasium, där man snarare lägger ansvaret på eleven genom att betona skolplikten.

– Jag ser också positivt på förslaget att utveckla introduktionsprogrammen och att de estetiska ämnena kommer tillbaka.

– Det är också bra att utredningen verkar för högskolebehörighet på alla program. Jag har inga synpunkter på att behörigheten ska gå att välja bort, så länge valet inte blir slentrianmässigt. Därför är det oerhört viktigt att ungdomarna ges god studie- och yrkesvägledning inför det valet.

Vilka är de sämsta förslagen?

– Jag vill inte säga att ämnesbetygen är ett dåligt förslag, men det är komplicerat. Som lärare kan jag se att ämnesbetyg minskar stressen hos både lärare och elever. Men jag ser också att det innebär en genomgripande förändring, även i hur kurser och ämnen utformas. Det krävs en bred, blocköverskridande politisk enighet för att genomföra detta. Vi kan inte ha den här ryckigheten med några år på ett sätt, några år på ett annat. I sådana fall är jag rädd att vi reformerar sönder gymnasieskolan.

Vad saknar du?

– Jag hade gärna sett en skärpning i skollagen så att skolorna måste ha en examinerad specialpedagog i elevhälsan. Vi vet att dessa yrkesgrupper saknas på många skolor.

Flera av förslagen kräver mer undervisning. Hur går det ihop med lärarbristen?

– Politikerna måste kombinera förslagen med fler åtgärder för att höja läraryrkets status. Det är den långsiktiga lösningen på lärarbristen, och det handlar om höjda löner och minskad arbetsbelastning. Gymnasieutredningens förslag innebär en ambitionshöjning, och det tar tid, tid från lärare som redan är påverkade av lärarbristen.

 

”Lärarbristen är största hotet mot alla förslag”

emilgustavsson
Foto: Kristoffer Ruckemann

Emil Gustavsson, Ordförande för Sveriges Elevkårer: Vilka är de bästa förslagen i utredningen?

– De förslag som uteblev. Det talades på förhand om obligatoriskt gymnasium, en fråga som Socialdemokraterna har drivit länge. I stället föreslog man andra åtgärder för att stärka närvaron och främja genomströmningen. Många av de åtgärderna är bra, som mer undervisningstid i vissa ämnen, och att reglera den. Och att säkra övergången mellan grundskolan och gymnasiet, men också kring särskilt stöd. Det är bra att utredningen föreslog att gå vidare med ämnesbetyg. Där är inte sakfrågan i sig det mest positiva utan att man faktiskt vill utreda det vidare. Jag hade varit väldigt skeptisk till ett skarpt förslag. Det jag ser fram emot är en diskussion om framtidens gymnasie­skola. Man ska komma ihåg att ämnesbetyg reformerar i stort sett hela gymnasieskolans upplägg. Då behöver man ta de konsekvenserna på allvar.

Vilka är de sämsta förslagen?

– Jag tycker överlag att utredningen är väldigt bra. Men vi efterlyser en garanterad undervisningstid per kurs. Så var det förr men den regleringen har man släppt på mer och mer. Det har lett till ojämlikhet både mellan skolor och på skolor. Risken är att det läggs mer undervisningstid än det finns behöriga lärare. Det hade vi velat se hårdare tag mot.

Vad saknar du?

– Lärarbristen är det största hotet mot alla former av förslag som läggs fram. Det gäller allt från ämnesbetyg till högskolebehörighet och utökad undervisningstid. Det kräver lärare. Jag hade gärna sett mer kring stödfunktioner och studie- och yrkesvägledning. Att man på något sätt kunde garantera hur många elever det ska gå på en studie- och yrkesvägledare. Att helt enkelt öka tillgängligheten. Vi vet att det påverkar mängden avhopp.

Hur mycket pratas det om gymnasieutredningen i de svenska elevkårerna?

– Ganska lite. Vi försöker föra en dialog med medlemmarna hela tiden, men det är en stor och tung utredning och på gymnasiet har man annat att göra än att läsa nationella utredningar.

ur Lärarförbundets Magasin