Ingår i temat
Spelet om skolan
Läs senare

3 lärarröster om vinstutredningen

Spelet om skolanHur påverkas lärarna om förslaget att begränsa vinstuttag går igenom? Vi lät tre gymnasielärare, alla anställda i någon av de stora skolkoncernerna, tycka till.

av Martin Röshammar
07 Apr 2017
07 Apr 2017
Foto: Istock

Man, 35, språklärare på en skola i en av storstadsregionerna:

Vinstsyftet blir en konflikt för mig som lärare

Hur går snacket i kollegiet om förslaget att begränsa friskoleföretagens vinster?
– Det har inte pratats så mycket om förslaget specifikt. Men jag upplever ändå att det finns en form av konsensus: att det är vansinnigt att vi är ett aktiebolag, att folk kan köpa en aktie och göra vinst på en lektion man håller. Det är svårt att hitta en lärare som tycker att det här är ett rimligt och vettigt system.

Vad skulle det betyda för din skola om förslaget blev verklighet?
– Friskolorna och deras lobbyorganisation säger ju att det här skulle innebära en katastrof och ja, det skulle naturligtvis innebära en mindre katastrof för aktie­ägarna, som inte kan få samma avkastning på sitt kapital. Men för själva skolan skulle det bara vara positivt om det fanns en regel som sa att mindre pengar kan gå till något annat än till verksamheten.

Hur är det att jobba för en huvudman med vinstsyfte?
– När man väl är inne i arbetet blir eleverna det centrala. Men för mig är det provocerande att jag sliter för att göra så bra lektioner som möjligt och att någon som inte har med det här att göra ska exploatera det. Jag ser inte någon moralisk rimlighet i det. Det blir en konflikt för mig som lärare, att jag inte kan lita på huvudmannen vars motiv är att tjäna pengar till sina aktieägare.

Varför jobbar du ändå kvar?
– Ett enkelt svar är ju att någonstans måste man jobba. Alla kan inte jobba i kommunala skolor. Det är lite samma sak som om du tycker att vi ska ha en bostadsmarknad med hyresrätter men ändå bor i bostadsrätt. Vad ska du göra? Allt har ju sålts ut.

 

Kvinna, 55, ämneslärare på en skola i en av storstadsregionerna:

Vi lärare får trolla med knäna

Hur går snacket i kollegiet om förslaget att begränsa friskoleföretagens vinster?
– Det är som opinionsundersökningarna säger, inte minst bland oss lärare: vi är emot vinster i välfärden. Vi som jobbar här kan ju förstås se fördelar med den här arbetsplatsen. Även vinstdrivna skolor kan vara bra och kommunala skolor kan vara dåliga. Men det är så påtagligt att de skär ner mycket, vi lärare får trolla med knäna hela tiden.
– Det är friskolesystemet som skapar den här kundorienterade andan, och det är det vi lider av på golvet. Om vinstuttaget begränsas får man bort en massa aktörer som är med och driver den här betygsinflationen och den stressiga situationen för lärare.

Vad skulle det betyda för din skola om förslaget blev verklighet?
– Min vd har sagt att då kommer de inte att finnas kvar på gymnasiemarknaden. De senaste månaderna har budgeten varit otroligt stram och det har vår rektor också larmat om. På den här skolan har vi problem med maten, sedan de nya ägarna köpte skolan har det blivit ännu värre. Ibland tar maten slut, då får eleverna ingen mat eller väldigt små portioner. Men koncernen har bra koll på allt som läcker ut i media, då åtgärdas problemet snabbt. Vi är också extremt trångbodda, ventilationen är dålig och många elever klagar över att de ofta har huvudvärk. Till den dåliga arbetsmiljön kommer pressen med betygen.

Hur är det att jobba för en huvudman med vinstsyfte?
– Man får göra väldigt mycket uppgifter som kringpersonal egentligen ska göra. Det råder också en lojalitetskultur som är otäck. Hen som är fackligt ombud på skolan har fått strida för att vi ska få ha samverkansmöten. Vi uppmuntras att göra karriär här, och vissa lärare tar på sig en extra kurs eller tar extra många mentorselever för att de är lovade att bli förstelärare nästa år. Men att vara facklig företrädare, det är det sista du ska göra.

Varför jobbar du ändå kvar?
– Det är en bra fråga, men det finns inte så många jobb för lärare i mitt ämne, så jag har inte så mycket att välja på och det finns koncerner som är ännu värre. Man jobbar kvar för att man brinner väldigt mycket för det man gör. Men jag kommer att sluta efter den här terminen, jag har fått nog nu. Det blir för stora krockar med det bildningsuppdrag vi har.

 

Man, 60, ämneslärare på en skola i södra Sverige:

Hellre beslut än diskussion om friskolornas ondska

Hur går snacket i kollegiet om förslaget att begränsa friskoleföretagens vinster?
– Förslaget diskuteras förvånansvärt lite bland kollegorna. Men jag vill gärna ha ett beslut på politisk nivå – hellre tydliga förhållningsregler än att man fortsätter att diskutera om friskolor är onda eller ej.

Vad skulle det betyda för din skola om förslaget blev verklighet?
– Vi är få på skolan som har en aning om vad det skulle innebära. Det skulle kanske försvåra möjligheten att spara ihop medel till större investeringar. Kommunen kan få pengar på ett bräde men friskolor som min behöver spara ihop till dem. De flesta människor förstår nog att man måste ha ett överskott i finanserna att använda när det händer dåliga saker.

Hur är det att jobba för en huvudman med vinstsyfte?
– Fram till 2010 var det en nybyggaranda som präglade friskolan i stort. Lärarna som strömmade över till det privata hade tröttnat på stelbentheten i den kommunala skolan.
– Här hade lärarna ett stort ansvar och stor frihet. Regleringarna var få och nyskapandet stort, på gott och ont. Vi reflekterade väldigt lite över vinster, diskussionen om de stora ägarna kom först senare.

Fotnot: De intervjuade lärarna har valt att vara anonyma.

Rekord i remissvar

Utredningen Ordning och reda i välfärden presenterades av Ilmar Reepalu i november förra året. Förslaget innebär att företagens rörelseresultat får vara högst 7 procent av det kapital ägarna själva investerat i verksamheten.

Förslaget har mötts av hård kritik av bland annat Friskolornas riksförbund, som hävdar att en majoritet av de fristående skolorna kommer att läggas ner om det blir verklighet. Även Lärarförbundet gör tummen ner och vill i stället se en utredning av hela finansieringssystemet i skolan.

Utredningen har engagerat både friskoleföretag och privatpersoner som är emot vinster i välfärden. Sammanlagt har 18 600 remissvar kommit in till finansdepartementet.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018.

Alla artiklar i temat Spelet om skolan (9)

ur Lärarförbundets Magasin